Sörmlands län ligger i bottenskiktet av rikets län när det gäller folkhälsan, men trots det har politikerna slagit fast att länet 2025 ska vara Sveriges friskaste.
En utmaning – om man ser till landstingets egets Folkhälsocentrums stora studie av 10.000 unga. Den visar att allt fler elever i åk 9 mår psykiskt dåligt.
”Alarmerande nivåer”
– Ända sedan 2004 när vi började mäta har ohälsan hos ungdomarna legat högt och nu ser vi att det ökat ytterligare sedan 2011 både hos pojkar och flickor. De säger att de känner sig stressade, ängsliga, oroliga och nedstämda, berättar Lotta Sahlqvist statistiker på Folkhälsocentrum i Sörmland.
– Det är alarmerande nivåer. 38 procent av flickorna i årskurs 9 säger att de ofta känner sig ängsliga och oroliga och 15 procent av pojkarna. De ligger lägre, men också där har den psykiska ohälsan ökat, säger hon.
Röker och dricker mindre
Det här är samtidigt som färre Sörmländska ungdomar röker och snusar jämfört med för 10 år sedan, vilket Lotta Sahlqvist tycker är positivt och viktigt för att bilden inte ska bli nattsvart.
Folkhälsocentrum är där landstingets egna folkhälsoexperter undersöker folkhälsan och ska komma med råd till politikerna för att skapa en jämlikare folkhälsa i länet.
Press från vuxenvärlden
Men varför mår då de Sörmländska ungdomarna så psykiskt dåligt?
Elever SVT Sörmland talat med säger att det handlar om press och krav både från lärare och föräldrar, men också från andra elever. Lärarna och föräldrarna vill se bra resultat i skolan och bland kompisar kan det var mobbing och utfrysning, till exempel på grund av utseende.
Experterna på Folkhälsocentrum håller med. Folkhälsoplanerare Monica Pärus hävdar att de många valmöjligheter när det gäller allt från utbildning till fritidsaktiviteter och utseende också stressar ungdomarna.
Barn till arbetslösa mår sämre
Undersökningen visar också att barn till arbetslösa eller sjukskrivna föräldrar mår sämre än barn till friska föräldrar med arbete.
– Här behövs det jobb till de vuxna och mer stöd till de unga som mår dåligt, säger folkhälsoplanerare Monica Pärus.
Hon anser att politikerna måste satsa pengar på mer och bättre tillgänglighet till skolhälsovård och ungdomsmottagningar.
– I dag har skolsyster mottagning på torsdagar mellan 15-16 och det är kanske inte just då jag mår dåligt, säger hon.
Gemensamma penningpåsar
Samarbetet mellan kommunerna och Landstinget måste förbättras, hävdar Monica Pärus. Precis som folkhälsoexperter i Östergötland efterlyser hon gemensamma investeringsfonder i folkhälsoprojekt där kommunerna och landstinget går ihop.
– Det går inte när var och en har sin penningpåse, säger hon. I dag kan vi satsa långsiktigt i husbyggen. Det handlar om miljarder i 20 år. Då måste vi kunna göra det även när det gäller folkhälsan. I dag finns det investeringsfonder av det här slaget i andra delar av landet så det borde inte vara omöjligt här, säger hon.