– Vi har flera utmaningar i Sörmland. Det här är ett län med relativt hög barnfattigdom. Här finns exempelvis flest rökande fäder i landet. Man vet att sociala faktorer påverkar talet och språkutvecklingen hos barn. Men vi ser att vi kan ge fler barn stöd när vi bedömer språket tidigare, säger Ulrika Nygren, vårdutvecklare i barnhälsovården i Sörmland.

Fler blir bedömda

Landstinget har sedan 2013 försökt tidigarelägga språkbedömningarna på barnavårdscentralerna så att de görs redan när barnen är 2,5 år istället för 3. Det har lett till att fler barn har fångats upp och fått professionellt stöd. I juni i år anställdes även en samordnande logoped i landstinget Sörmland för att förstärka arbetet med barns språkutveckling.

Det var 98 procent av alla sörmländska barn som genomgick en språkbedömning innan de fyllt tre år förra året, enligt landstinget. Av dessa följdes 17 procent upp för fler möten med läkare eller logoped.

– Ju tidigare man kan gå in och titta på barnets språkutveckling, desto mer kan man göra och vi kommer att fortsätta att jobba så här, säger Ulrika Nygren.

Språkväskor på BVC

Det är sjuksköterskor på barnavårdscentralerna som gör de första språkbedömningarna. De använder så kallade språkväskor, vanliga väskor som är fyllda med leksaker. Sjuksköterskorna plockar fram sakerna, visar och ställer frågor och undersöker barnens samspel, språkanvändning och ordförståelse på ett lekfullt och avdramatiserat sätt.

– Metoden är väl beprövad och fungerar bra. Den hjälper oss att fånga upp barn som behöver mer stöd, säger Ulrika Nygren.

Vad är viktigt för att stimulera barns språkutveckling?

–  Det är viktigt att prata, samspela och läsa mycket för sina barn. Redan från dess att de är mycket små, säger Ulrika Nygren.