Vården befarar ökning av apatiska barn

Uppdaterad
Publicerad

Antalet apatiska barn, det vill säga barn med uppgivenhetssyndrom, ökar. Landstinget Sörmland befarar att ökningen nu kommer att fortsätta i kölvattnet efter flyktingvågen.

Därför anordnar idag en konferens i Malmköping om hur vården ska bemöta barnen och för att reda ut vem som ska göra vad inom landstinget.

Närmare 30 personer samlade från landstinget och kommuner har samtalts på Hotell Malmköping där psykologen Lotta Wiberg Spangenberg inledde konferensen.

Inget fungerade

Hon betonade vikten av mer tid, när man jobbar med barn som söker asyl och barn med uppgivenhetssyndrom jämfört med traditionellt barnpsykiatriskt arbete. När apatiska barn började komma till vården 2004 var det en ny symptombild.

– Ingen bup-metodik fungerade.

Snabbt utför

För barnen börjar det med att de drar sig undan med ångest, aptitlöshet och avbruten skolgång. Enligt Lotta Wiberg Spangenberg går det snabbt utför och leder till kontaktlöshet.

En orsak till utvecklingen är att föräldrarnas roll förändras under flykten, med psykisk ohälsa, tappad kontroll och tillit till sin egen föräldraroll.

– Det leder ofta till att samtalet tystnar i familjen och familjens sammanbrott, säger Wiberg Spangenberg.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.