Karin Halvarsson och hennes 60-talskök Foto: Claudio Bresciani/TT

60-talsköket går förlorat i stambyte

Uppdaterad
Publicerad

Omfattande renoveringar av hyresrätter påverkar inte bara hyran utan också miljön.

– Det blir en standardsänkning för mig och är helt galet ur miljösynpunkt, säger Karin Halvarsson som inte vill se sitt 60-talskök bytas ut mot ett nytt.

För 15 år sedan flyttade Karin Halvarsson in i lägenheten som hennes farföräldrar bott i sedan 1962 och i dag är det mesta i lägenheten sig likt. I 60-talsköksskåpen ligger hennes farmors hyllpapper kvar, och handtagen är i original.

– Jag älskar mitt kök. Det är platsbyggt, i rejält material och det ser bättre ut än många moderna kök, säger Karin Halvarsson.

Välbevarade detaljer från 60-talet. Foto: Claudio Bresciani/TT

Ska rivas ut

Hennes hyresbestånd i Bergshamra i Solna är i behov av stambyte och i värdens renoveringsplaner ingår bland annat att byta ut köken. Något som upprör i området av flera orsaker, dels på grund av den beräknade hyreshöjningen på 60 procent som all planerad standardhöjning i fastigheten innebär, dels på grund av att flera av de boende faktiskt är nöjda med sina befintliga kök.

– Framför allt borde man inte få riva ut fungerande saker. Det är ju helt galet ur miljösynpunkt och tar ifrån huset sin historia, säger Karin Halvarsson.

Ur hyresvärden Signalistens perspektiv blir renoveringen lika kostsam oavsett om man sätter in ett nytt kök eller tar till vara på det gamla, men de påpekar att det finns en efterfrågan på högre standard på marknaden och att de äldre köken är i så dåligt skick att de kommer att kräva renovering förr eller senare.

– Jag motsätter mig inte den nödvändiga renoveringen. Som hyresgäst borde man själv få vara med och välja nivån av renovering och därmed påverka kostnaden för sitt boende, säger Halvarsson som inte har råd att bo kvar i sin lägenhet om hyrorna höjs som utlovat.

”Mycket slängs i onödan”

Kristina Mjörnell, adjungerad professor vid Lund universitet, har i samverkan med ett flertal forskare tittat närmare på hållbara renoveringar i forskarmiljön Siren vid Nationellt renoveringscentrum för bebyggelse. Enligt henne har fokuset kring vad som är en miljömässigt hållbar renovering varit lite enkelspårig.

Foto: Claudio Bresciani/TT

– Ofta förknippas en miljövänlig renovering med sänkt energianvändning. Det är en viktig faktor, men man har inte alltid tagit i beaktande hur själva renoveringen påverkar miljön. När man gör dessa renoveringar används mycket energi både för tillverkning och transport av material och produkter. Mycket slängs i onödan. Då funderar man, är det här verkligen hållbart? säger hon.

För att avgöra om en ombyggnad är försvarbar ur ett miljöpåverkansperspektiv behöver man se till hela byggnadens livscykel, förklarar hon.

– Då tittar man på alla de olika faktorerna som påverkar och kan välja det alternativ som har minst miljöpåverkan. Visst, ett nytt kylskåp kanske har lägre energianvändning, men hur mycket energi behövs för att tillverka ett nytt?

Är det mer miljövänligt att vid renovering behålla ett gammalt kök i gott skick än att sätta in ett nytt?

– Ja, det skulle jag vilja hävda att det är. Att byta ytskikt i badrum vid stambyte är oftast försvarbart, men att sätta in helt ny köksinredning är inte hållbart ur miljösynpunkt.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.