Antalet digitala vårdbesök ökar kraftigt. I april 2017 rapporterades drygt 13 000 digitala läkarbesök till Sveriges kommuner och landsting, att jämföra med drygt 35 000 i april i år. Patienter i storstäderna är de mest frekventa användarna och 90 procent av dem är under 50 år. De vanligaste sökorsakerna är infektioner och olika typer av hudsjukdomar.

Fem landsting har i dag egna etablerade digitala vårdtjänster som erbjuder videomöten med primärvården och i privat regi finns sju aktörer med motsvarande tjänster.

Det visar en kartläggning som Socialstyrelsen gjort.

Anhängarna till denna typ av vård menar att de digitala tjänsterna ökar både tillgängligheten och patienternas delaktighet, samtidigt som resurser kan frigöras på de fysiska vårdcentralerna.

Socialstyrelsens kartläggning visar dock att det finns problem med kvalitetsuppföljningen, något flera landsting säger sig sakna förutsättningar för att göra. Detta eftersom de privata aktörerna oftast har ett avtal med ett landsting, samtidigt som patienterna kommer från hela landet, vilket gör det svårt för de landsting som saknar avtal med vårdgivaren ifråga att följa upp den vård som deras invånare fått.

Därför vill nu Socialstyrelsen att denna typ av vård ska följas upp nationellt.

– På så sätt skulle det vara möjligt att följa upp den här vården på ett enhetligt sätt och bidra till en mer jämlik vård, säger Charlotte Pihl, utredare på Socialstyrelsen.

TT: Hur är kvaliteten på den digitala vården?

– Det är inget vi har tittat närmare på, men det finns ju vissa hinder eftersom det inte går att utföra fysiska undersökningar. Det går inte att klämma och känna. Därför har de här vårdgivarna ofta riktlinjer för vilken typ av vård som de får ge, men vi ska nu titta på vilken vård som lämpar sig respektive vilken vård som inte lämpar sig för den här typen av besök, ett arbete som ska vara klart i oktober, säger Charlotte Pihl.

Den vård som ges digitalt får nämligen inte skilja sig från annan vård. Det är samma lagar och regler som gäller digital som övrig vård, exempelvis avseende kvalitet, tillgänglighet och att den ska vara kunskapsbaserad.

Socialstyrelsens generaldirektör, Olivia Wigzell, håller med om att digitalavårdtjänster innebär stora möjligheter.

– Men det finns också forskning som visar att det finns risker med digital vård, bland annat med prioriteringar. Att dessa vårdtjänster påverkar hur man prioriterar behovet av vård, och det är naturligtvis något som vi också måste kunna följa upp, säger hon.

Rapporten ska nu presenteras för regeringen.