Längs Sveriges kuster och vattendrag finns det i dag ungefär 17 000 vrak. Sveriges inträde i vrakkonventioner kommer att göra det möjligt att hålla den enskilda båtägaren ansvarig för bärgning och omhändertagande av sina vrak. Detta gäller allt från små fritidsbåtar till stora fartyg.

– Ansvaret blir större ju större båten är, men det omfattar alla båtar, säger Heléne Fritzon (S), biträdande justitieminister.

”Ett vrak är inget trevligt inslag”

Skyldigheten att ta hand om sitt vrak gäller om det har skett en olycka, om det är en fara för miljön eller om det på något sätt utgör en risk för sjösäkerheten.

Under tio års tid har 25 miljoner kronor per år lagts undan för att forsla bort de vrak som redan finns längs med Sveriges kuster.

– Det här till exempel är ett vackert promenadstråk där många stockholmare spenderar sin lediga tid, då är ett vrak inte ett trevligt inslag, säger Heléne Fritzon (S) när vi träffar henne och biträdande finansborgarrådet Stefan Hansson (S) vid det vrak som brann för några veckor sedan i Årstaviken.

Sjöfartsverket kan få ingripa på ägarens bekostnad

Just det vraket brann innan vrakkonventionen trädde i kraft och är nu ett ärende hos Kronofogdemyndigheten.

– Målet är att få ägarna att stå för sina kostnader och att få en vrakfri vattenmiljö i vår fina huvudstad, säger Stefan Hansson (S).

Enligt vrakkonventionen kommer Sjöfartsverket få större befogenheter att ingripa och ta bort vrak på ägarens bekostnad.

Jakob Enestad, skadechef på försäkringsbolaget Svenska Sjö, menar att de allra flesta med fritidsbåt kan vara lugna.

– Om man har båten helförsäkrad har man ett fullgott skydd för att få båten bärgad, säger Jakob Enestad.