Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Rapportförfattarna Annelie Rostedt och Elin Blomberg berättar om hur korta bostadskontrakt försvårar nyanländas etablering. Foto: SVT

Tidsbegränsade bostäder får nyanlända att lämna länet

Uppdaterad
Publicerad
Bosättningslagen som skulle jämna ut mottagandet av nyanlända har haft effekt i Stockholmsområdet. Men de tillfälliga bostäder som de flesta kommuner här erbjuder leder till att många flyttar från länet – och det riskerar att motverka syftet med lagen. Det framgår av en rapport från länsstyrelsen.

Länsstyrelsen i Stockholm har följt flyttmönstret för så kallade kommunmottagna enligt bosättningslagen 2017. En dryg fjärdedel hade lämnat sin anvisade kommun efter 18 månader och majoriteten av dem, 84 procent, hade också lämnat Stockholms län.

Kan påverka integrationen

Utflyttningen går emot poängen med bosättningslagen och kan försvåra integrationen och nyanländas möjlighet att hitta jobb, varnar länsstyrelsen.

– Tidsbegränsade kontrakt får inte bara konsekvenser för känslan av tillhörighet och trygghet. I kombination med långa bostadsköer och en utsatt andrahandsmarknad leder de till att många nyanlända inte kan bo kvar och kanske tvingas söka sig till andra kommuner där förutsättningarna för etablering inte är lika bra, säger Annelie Rostedt, utvecklingsledare på länsstyrelsen.

Tidsbegränsade kontrakt vanligt

Det finns stora skillnader mellan kommuners bostadslösningar för nyanlända, och länsstyrelsen ser ett tydligt samband mellan korta kontrakt och höga flyttal. I länet erbjuder tre av 26 kommuner helt eller delvis permanenta bostäder. I hela landet handlar det om 72 procent.

Bosättningslagen infördes 2016 och innebär att de flesta kommuner ska ta emot ett visst antal personer som har fått uppehållstillstånd. Däremot slår inte lagen fast hur länge en kommun ska erbjuda boende. Många kommuner som till exempel Lidingö har kontrakt på de två år då nyanlända har rätt till statligt ersättning, medan Botkyrka erbjuder permanenta kontrakt för barnfamiljer efter en prövotid.

Underlaget till rapporten

Visa
  • Statistik om nyanländas flyttmönster från SCB.
  • Två enkäter, en besvarad av kommunerna och en av organisationer i civilsamhället. 24 av 26 kommuner besvarade sin enkät. 71 organisationer svarade, bland dem kyrkor och religiösa samfund, nätverk för integration, idéella föreningar, idéburna organisationer.
  • Intervjuer med 49 nyanlända personer.

Källa: Länsstyrelsen Stockholm

Bosättningslagen

Visa

Sedan den 1 mars 2016 är kommunerna tvingade enligt lag att ta emot nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd.

Lagen omfattar nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd som flykting- eller skyddsbehövande och deras anhöriga. Även kvotflyktingar och ensamkommande barn som är kvotflyktingar omfattas, däremot inte ensamkommande barn som inte är kvotflyktingar.

Det är bara de som bor i Migrationsverkets anläggningsboenden som anvisas. Många nyanlända ordnar boende på egen hand och de omfattas inte.

Länsstyrelserna beslutar hur många varje kommun ska ta emot.

Vid fördelningen tas hänsyn till kommunstorlek, arbetsmarknadsläge, hur många nyanlända och ensamkommande kommunerna tidigare tagit emot och hur många asylsökande som redan finns i respektive kommun. Även hur många lediga lägenheter det finns i kommunen.

Tanken är att kommuner som har en jämförelsevis god arbetsmarknad, stor befolkning, lågt mottagande och förhållandevis få asylsökade ska ta emot fler nyanlända.

När antalet som varje kommun ska ta emot fastställts gör Migrationsverket en årsplanering för varje kommun. Kommunerna har möjlighet att lämna önskemål gällande mottagandet.

Källa: Migrationsverket

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer