Länsstyrelsen i Stockholm har följt flyttmönstret för så kallade kommunmottagna enligt bosättningslagen 2017. En dryg fjärdedel hade lämnat sin anvisade kommun efter 18 månader och majoriteten av dem, 84 procent, hade också lämnat Stockholms län.
Kan påverka integrationen
Utflyttningen går emot poängen med bosättningslagen och kan försvåra integrationen och nyanländas möjlighet att hitta jobb, varnar länsstyrelsen.
– Tidsbegränsade kontrakt får inte bara konsekvenser för känslan av tillhörighet och trygghet. I kombination med långa bostadsköer och en utsatt andrahandsmarknad leder de till att många nyanlända inte kan bo kvar och kanske tvingas söka sig till andra kommuner där förutsättningarna för etablering inte är lika bra, säger Annelie Rostedt, utvecklingsledare på länsstyrelsen.
Tidsbegränsade kontrakt vanligt
Det finns stora skillnader mellan kommuners bostadslösningar för nyanlända, och länsstyrelsen ser ett tydligt samband mellan korta kontrakt och höga flyttal. I länet erbjuder tre av 26 kommuner helt eller delvis permanenta bostäder. I hela landet handlar det om 72 procent.
Bosättningslagen infördes 2016 och innebär att de flesta kommuner ska ta emot ett visst antal personer som har fått uppehållstillstånd. Däremot slår inte lagen fast hur länge en kommun ska erbjuda boende. Många kommuner som till exempel Lidingö har kontrakt på de två år då nyanlända har rätt till statligt ersättning, medan Botkyrka erbjuder permanenta kontrakt för barnfamiljer efter en prövotid.