Ett exempel när polisen gått ut med bild på misstänkt gärningsman är händelsen då en man sparkade en kvinna vid tunnelbanestationen i Gamla stan 2016. Foto: Polisen

Fler bilder läggs ut när polisen försöker lösa brott

Uppdaterad
Publicerad

Flera gärningsmän har under hösten identifierats av allmänheten – ett resultat av polisens ökade arbete med efterlysningar på sin hemsida. Och det är ett arbetssätt som lär bli allt vanligare.

– Vi vill använda allmänhetens hjälp för det ger bra resultat, säger Carina Skagerlind, Stockholmspolisens presstalesperson.

Polisen i Stockholm hade kört fast i utredningen om ett bråk vid Solna station i början av september. Förundersökningen stod still. Men när polisen på sin hemsida nyligen släppte bilder från en övervakningsfilm kom de avgörande tipsen från allmänheten in på mindre än ett dygn.

– De testade det som en sista åtgärd innan man eventuellt skulle lägga ner utredningen. Enligt förundersökningsledaren var det troligt att man inte hade lyckats lösa brottet annars, säger Carina Skagerlind, polisens presstalesperson i Stockholm.

Kraftfullverktyg

Fallet i Solna är ett av flera som polisen på senare tid har kunnat gå vidare med tack vare liknande efterlysningar. Carina Skagerlind menar att organisationen i polisregion Stockholm har blivit mer medveten om vilket kraftfullt verktyg som finns i att släppa bilder till allmänheten, i synnerhet i de sociala mediernas tidevarv.

– Det är ett otroligt bra verktyg i det brottsutredande arbetet, säger hon.

– Det skulle kunna användas mycket mer än vad vi gör idag.

Oskyldiga riskeras pekas ut

Samtidigt är det inte oproblematiskt att gå ut med bilder till allmänheten – risken är att oskyldiga personer felaktigt pekas ut som brottslingar. Därför finns ett helt koppel av riktlinjer för att avgöra när, hur och varför polisen får publicera bilder på misstänkta personer.

Bland annat måste brottet vara tillräckligt allvarligt för att motivera att den enskilde individens integritet kränks. Polisen får inte heller gå ut med bilder i sociala medier, utan bara på sin hemsida som man sedan kan länka till. I slutändan tas varje enskilt beslut av berörd förundersökningsledare.

– Det får inte vara ett lättvindigt beslut. Det är en rad regler som ska hållas, det är därför vi har riktlinjerna, säger Carina Skagerlind.

”Aldrig godtyckligt”

Snarare menar hon att polisen från vissa håll får kritik för att inte släppa fler bilder på misstänkta gärningspersoner.

– Det är ingen tvekan om att allmänheten vill hjälpa till. Men det finns väldigt starka krafter på sociala medier som frågar efter bild på misstänkta och tydliga signalement. Där finns ett stort tryck.

TT: Påverkar det trycket hur polisen arbetar?

-Jag skulle inte säga att det är därför vi har börjat med fler bilder. Jag tror däremot att sociala medier, och kraften som finns där är något polisen har blivit mer medveten om kan vara till hjälp, säger Carina Skagerlind.

Polisens kriterier för att publicera bilder

– Det ska vara en pågående förundersökning.

– Syftet med publiceringen är att få allmänhetens hjälp att identifiera gärningspersonen.

– Det är klarlagt att personen på bilden föreställer gärningspersonen.

– Gärningspersonen måste objektivt sett ha begått ett brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i minst sex månader, eller försök, förberedelse eller stämpling till sådant brott.

– Det ska vara av synnerlig vikt för förundersökningens fortsatta arbete att åtgärden genomförs, i princip kan publiceringen endast komma i fråga såsom alternativ till att förundersökningen läggs ned.

– Om det förekommer andra personer i den bild som ska publiceras ska dessa avidentifieras.

– I varje enskilt fall är det behörig förundersökningsledare som tar det slutgiltiga beslutet.

Källa: Polisen/TT

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.