2017 fick Vetenskapsrådet i uppdrag av regeringen att kartlägga forskningen om segregation. Rapporten visar att det saknas studier inom en rad frågeställningar. Exempelvis vad segregationen har för effekter på sammanhållningen bland invånarna eller synen på tillhörighet och gemenskap, den kollektiva identiteten.
Så ser segregationen ut
Den inkomstbaserade segregationen har ökat medan den etniska har varit stabil eller svagt minskande.
All svensk forskning pekar mot att det finns ett samspel mellan inkomstbaserad och etnisk segregation. Detta är särskilt tydligt i utsatta områden där det det går att se ett starkt samband mellan låg inkomst och hög andel utomeuropeiskt födda bland invånarna.
Hushåll med låg inkomst hänvisas främst till hyresrätter. En fråga som forskarna nu vill ha mer kunskap om, när många av dessa bostäder måste rustas upp, är hur hushåll med låg ekonomi och få val på bostadsmarknaden upplever och hanterar detta.
Mer kunskap om effekt än orsak
Forskning om effekterna av segregation är mer omfattande än forskning kring orsakerna.
Kunskapen om effekten av att växa upp i socioekonomiskt svaga områden är större än kunskapen om vad som orsakar områdena att segregeras, menar de forskare som Vetenskapsrådets rapport utgår ifrån.
Dessutom återstår det många frågor kring hur den forskning som finns ska tolkas och användas för att faktiskt minska segregationen i samhället.