Alkistis Skalkidou, forskare vid Uppsala universitet Foto: SVT

Forskaren larmar: Förlossningsdeprimerade faller mellan stolarna

Publicerad

Tio till femton procent av alla nyblivna mödrar drabbas av förlossningsdepression. Men trots det saknas det erfarenhet och kunskap inom vården, enligt forskaren Alkistis Skalkidou.
– Varje vecka räknas när man har en sådan liten bebis, säger hon.

Risken att hamna i en förlossningsdepression ökar om man tidigare drabbats. Det visar en studie som ett forskarlag från Danmark och USA genomfört.

Enligt Alkistis Skalkidou, professor i kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet, händer det ofta att patienterna som drabbats av en förlossningsdepression faller mellan stolarna.

– De faller ofta mellan premärvården och psykiatrin. De är ofta inte tillräckligt sjuka för att vårdas inom psykiatrin. De måste få vård ganska snabbt. För varenda vecka räknas när man har en sådan lite bebis. Man kan inte sjukskriva sig som mamma,  säger hon.

Andra länder lyckas bättre

Vården i Sverige behöver mer kunskap och erfarenhet om förlossningsdepression, förklarar Alkistis Skalkidou. Hon efterlyser mer expertkunskap inom vården, för att bättre fånga upp kvinnor som mår dåligt efter en förlossning,

– Jag tycker att andra länder har lyckats få ihop specialiserade grupper med god kunskap om ämnet. Det gäller psykologer, läkare och sjuksköterskor. 

Förlossningsdepression

Visa

10-15 procent av alla nyblivna mödrar drabbas av förlossningsdepression.

Vanliga symtom är ihållande nedstämdhet, skuldkänslor och stark oro eller ångest. Vissa får tankar om att skada sitt barn.

Symtomen kan komma tidigt eller flera månader efter förlossningen.

Det är inte ovanligt att nyblivna mödrar blir nedstämda några dagar, så kallad baby blues, oftast går det över inom två veckor.

I de flesta landsting undersöker BVC moderns sinnesstämning 6–8 veckor efter förlossningen.

Källor: 1177.se, Alkistis Skalkidou, professor vid Uppsala Universitet

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer