Grottlejonet var ett av de vanligaste stora rovdjuren under den senaste istiden, med en utbredning över hela norra Eurasien och Nordamerika. Nu har forskarna analyserat delar arvsmassa från 31 olika grottlejon och jämfört den med moderna lejons arvsmassa.
– Resultaten visar på två intressanta aspekter av grottlejonets historia. Resultaten tyder på att grottlejonens och de moderna lejonens släktträd delades upp redan för drygt 1,8 miljoner år sedan, vilket är dubbelt så långt tillbaka i tiden som till exempel människa och neandertalare, säger Love Dalén, professor på Naturhistoriska riksmuseet och en av forskarna bakom studien som publicerats i Scientific Reports.
Östlig och västlig underart
Enligt forskarna så var även grottlejonen uppdelade i en östlig och västlig underart. Den ena underarten fanns i det som kallas Beringia, vilket var en landmassa som sträckte ungefär från Lenafloden i Sibirien till Alaska och nordvästra Kanada. Den andra underarten hade en utbredning i västra Sibirien samt Europa.
Än så länge har ”Spartak” bara varit på labbet, men det har funnits diskussioner om att grottlejonet kan bli en utställning på Naturhistoriska riksmuseet i framtiden.
