Barnen har själva berättat om övergreppen. Foto: TT

Inför rätta för förskoleövergrepp

Uppdaterad
Publicerad

Ännu ett uppmärksammat fall med misstänkta sexuella övergrepp mot barn på en förskola har lett till åtal. Under måndagen inleds rättegången i Attunda tingsrätt.

Fyra små barns egna berättelser om sexuella övergrepp – totalt 14 timmars polisförhör – kommer att spelas upp under rättegången.

En tidigare förskoleanställd 28-åring står åtalad för bland annat våldtäkt mot barn. Mannen var anställd som barnskötare på en idylliskt belägen förskola i ett bostadsområde i Upplands-Bro kommun nordväst om Stockholm. Sin anställning och sitt förtroende ska han, enligt åtalet, ha utnyttjat för att förgripa sig på fyra barn som gått i en grupp för femåringar.

Misstänkt förskolevåldtäkt Upplands-Bro

– Min uppfattning är att det har funnits stunder under dagen när den misstänkte har kunnat vara ensam med ett eller flera barn, säger åklagaren Åsa Andersson om hur mannen kunnat begå övergreppen utan att andra vuxna märkt det.

Ingen teknisk bevisning

Den grövsta åtalspunkten är rubricerad som våldtäkt mot barn och består i att 28-åringen ska ha blottat sig för ett barn och tvingat det att utstå en viss handling.

Andra händelser, där han ska ha tagit på barn på olika sätt, är rubricerade som sexuella ofredanden och grova sexuella övergrepp mot barn.

28-åringen nekar till allt och någon teknisk bevisning, exempelvis bilder, finns inte för att styrka barnens berättelser.

Svårt med tidsangivelser

Den första polisanmälan kom i oktober 2015 sedan ett barn berättat för sin mamma om övergrepp.

– Mamman kontaktade förskolan som gjorde en polisanmälan, säger Åsa Andersson.

För samtliga åtalspunkter är tidsintervallen inom vilka brotten ska ha begåtts väldigt långa. De exakta tidpunkterna har helt enkelt inte gått att fastslå.

Barnpsykologen Åsa Landberg förklarar att det är vanligt när mindre barn vittnar.

– De kan inte alltid månader eller årstider, eller så kan de,  men minns inte. Barn har lättare att komma ihåg om något hände när någon fyllde år eller när de var på utflykt, säger hon.

Första anmälan dröjde

Av åtalet kan man utläsa att det tog flera månader innan det första barnet berättade.

– Barnen har berättat i förhör att han sagt till dem att man inte får berätta, säger Åsa Andersson.

De andra polisanmälningarna kom först sedan förskolan informerat föräldrarna om den första anmälan. Åsa Andersson kommenterar risken för att föräldrar ställt ledande frågor.

– En sexåring som blivit coachad att berätta något får svårt att svara på följdfrågor och kontrollfrågor, säger hon.

Varje barn är hörts fem gånger vilket resulterat i tre-fyra timmars inspelade förhör med varje barn.

– De pratar om övergrepp som liknar varandra och som har begåtts av samma person, men det finns också skillnader. Vi skulle reagera om deras berättelser var för lika, säger hon om risken för att barnen påverkat varandra.

Så lär man små barn

I Rädda barnens handbok ”Stopp! Min kropp!” finns rådet att lära ut skillnaden mellan bra och dåliga hemligheter. Sådant som får barnet att må dåligt ska det berätta.

Där finns också tips om hur man tidigt kan lära även små barn att de bestämmer över sina egna kroppar:

  • Uppmana inte barnet att kramas, pussas eller sitta i knäet på släktingar och vänner. Fråga istället om barnet vill göra det.
  • Förklara att om någon gör eller vill göra något med ens kropp som man inte vill, då får man säga nej och det är bra att berätta om det för andra vuxna.
  • Lär barnet att man får säga nej även till personer man tycker om.

Redan när barnen är fyra–fem år kan man berätta att det finns personer som tar på andra fast de inte vill. Håll inne med detaljer och känslor för att inte skrämma barnet.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Misstänkt förskolevåldtäkt Upplands-Bro

Mer i ämnet