Peter Wråke på DO säger att det är svårt att driva ärenden som klassas som ”instruktion om diskriminering” Foto: Anders Nordqvist/SVT

DO: Lucka i lagstiftningen när arbetsgivare uppmanar till diskriminering

Uppdaterad
Publicerad

Diskrimineringsombudsmannen, DO, har aldrig drivit ett ärende till domstol om diskriminering via ombud. Enligt DO beror det på en lucka i lagstiftningen. Så länge det inte finns en enskild drabbad som begär skadestånd går det inte att driva ärendet till domstol – vilket gör Sverige unikt i Europa.

– Vi har påtalat det för regeringen och hoppas att de lyssnar, säger Peter Wråke på DO.

Efter SVT:s rapportering om rekryteringsfirmor som uppmanas diskriminera åt sina uppdragsgivare vill regeringen se mer resurser till diskrimineringsombudsmannen, DO. Men bara mer resurser hjälper inte menar DO som menar att lagen måste ändras.

– I Sverige kan man inte driva de ärendena i domstol, säger, Peter Wråke, arbetslivschef vid DO.

”Bedrövligt”

DO får till sig ungefär 2 500 anmälningar per år. En av de vanligaste anmälningarna berör etnisk diskriminering. Därför är Peter Wråke är inte särskilt förvånad över rekryteringsfirmornas berättelser där de ombeds att rekrytera personal av en viss etnisk bakgrund.

– Det är bedrövligt. Vi vet att det är ett utbrett problem med etnisk diskriminering inom rekrytering till exempel, säger han.

Diskriminering via entreprenad

DO har tidigare drivit diskrimineringsärenden där bemanningsfirmor varit inblandade. I de fallen finns det en jobbsökande som begärt skadestånd och både bemanningsfirman och företaget som söker en anställd har dömts. Det rubriceras i lagen som ”direkt diskriminering”.

I fallen som jobbcoacherna beskriver för SVT handlar det om ”instruktion om diskriminering”.

Men under de tio år som DO existerat har myndigheten aldrig drivit ett fall av ”instruktion om diskriminering”. Trots att rekrytering inom arbetslivet har varit ett av myndighetens fokusområden de senaste åren.

Den svenska diskrimineringslagen täcker nämligen inte diskriminering om det inte finns någon som kräver skadestånd.

– Det finns en problematik om vi inte kan identifiera någon som är direkt drabbad, säger Peter Wråke.

”Kan inte driva det”

Enligt Peter Wråke kan man enligt rådande EU-lagstiftning döma någon för diskrimineringsbrott även om det inte finns en utpekad drabbad – men inte i Sverige.

Det låter som en lucka i lagstiftningen?

– Ja vi har påtalat det för regeringen och vi hoppas att de lyssnar, säger Peter Wråke.

Hur bråttom är det för er att få till en ny lagstiftning?

– Det är angeläget såklart, vi ser att det brister i den delen och det är viktigt att man kommer till rätta med det.

SVT Nyheter Stockholm har sökt kultur- och demokratiminister Alice Bah Kunhke (MP) för en kommentar.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.