Nu slutar Slussen att slussa

Uppdaterad 9 november 2015

Publicerad 29 oktober 2015

I och med månadsslutet stängs Karl Johan-slussen. Klippet ovan visar att slussningarna inte alltid gått så lugnt till som idag.

I flera hundra år har båtar lyfts från Östersjön till Mälaren på samma plats. Själva slussen har byggts om ungefär var hundrade år sedan 1600-talet och nu är det dags igen. Från och med första november kommer inga fler båtar att byta vatten i Karl Johan-slussen, som är den fjärde generationens vattenväg.

Istället börjar arbetet med att förbereda och sanera platsen för att kunna bygga en femte generation. Nästa sommar ska bron över slussen slås ned.

Medan bygget pågår ska båtarna istället använda Hammarbyslussen för att nå Östersjöns salta vatten.

Historiska slussar

1642 – Drottning Kristinas sluss

Drottning Kristina lät bygga den första slussen 1642. Redan innan dess drogs båtar mellan Östersjön och Mälaren, men då på eller mot vattenströmmen. Slussen gjorde transporten lättare och säkrare.

1755 – Christopher Polhems sluss

När den första slussen blev för liten var det dags för en andra. Christopher Polhem stod för konstruktionen som invigdes 1755. Denna blev både djupare och bredare för att kunna ta större fartyg.

1850 – Nils Ericsons sluss

Med ångbåtstrafiken på 1800-talet ställdes nya krav på slussen. Dags för ombyggnad igen. Den här gången stod ingenjören Nils Ericson för en ännu djupare konstruktion. Chrisopher Polhems sluss fanns däremot kvar för att kunna släppa ut Mälarens högvatten.

1935 – Klöverbladslösningen (dagens Karl Johan-sluss som nu tas ur bruk)

Klöverbladslösningen var ett sätt att fördela Stockholmstrafiken i olika nivåer. Samtidigt fick båtarna den nya Karl Johan-slussen och nya kajer. Eftersom Hammarbyleden öppnats för större fartyg behövde Karl Johan-slussen inte ha öppningsbara broar. Polhems slusskanal fylldes igen och Nils Ericsons sluss blev kvar för att kunna släppa ut Mälarens vatten.

Källa: Stockholms stad

Slussen

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.