Klotterbomb mot kollektivtrafiken

Uppdaterad
Publicerad

SL:s återställningskostnader, där både klotter och annan skadegörelse ingår, uppgick under 2014 till 134 miljoner kronor. Året innan var kostnaden 93 miljoner.

Klottret mot kollektivtrafiken ökar i Sverige, framförallt i storstadsregionerna Stockholm och Göteborg.

Nya siffror från Brottsförebyggande rådet visar en ökning med nästan 130 procent sedan i fjol.

– Klotter mot kollektivtrafik var den brottstyp som ökade mest första halvåret 2015 jämfört med samma period föregående år. Vi har inte tittat närmare på vad det beror på, Det kan vara faktiska ökningar men även anmälningsbenägenheten kan ha ökat, säger Linn Brandelius, statistiker vid Brottsförebyggande rådet.

Enligt henne är klotter mot kollektivtrafik ett brott som brukar variera mycket i antalet anmälningar. De senaste åren anmäldes mellan 500 och 2 500 brott per månad i hela landet, men sedan september förra året har anmälningarna ökat till mellan 2 500 och 4 000 per månad.

SL drabbas av stora kostnader varje år

– Vi har sett en ökning av klotter och vi tror att det både beror på att det klottras mer och att våra entreprenörer som kör åt oss har blivit bättre på att rapportera, säger Christian Hoffmann, presskontakt vid SL.

– Enbart återställningskostnaden för tunnelbanan förra året hamnade på 50 miljoner kronor. Det är tråkigt då pengarna hade kunnat läggas på bättre saker, säger han.

Sanerar snabbt

Även i Skåne har klottret mot kollektivtrafiken ökat, men dock i mindre utsträckning. Statistiken visar en nästan 50 procent ökning under det första halvåret.

– Vår uppfattning är också att klottret har ökat ganska kraftigt. Vi hade en topp under februari och mars, och sedan har det minskat något. Vi har noterat att klottret tenderar att öka om vi inte sanerar de nedklottrade vagnarna relativt snabbt så vi försöker få bort det så snart som möjligt, säger Mats Sjölin, avtalsansvarig vid Öresundståg.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.