1948 var Södermalm en fattig stadsdel. Stora barnfamiljer bodde i trånga lägenheter. Ungdomar samlades ofta på Götgatan, för att ses och ”hänga”, som ett extra vardagsrum. Det ledde till bråk med polisen som eskalerade.
På annandag påsk samlades tusentals ungdomar på Medborgarplatsen. Upp till tiotusen enligt vissa källor, och det blev kravaller. Ungdomarna kastade flaskor och sten mot polisen som svarade med slag från sablar, ridpiskor och batonger från hästryggarna. Många ungdomar blev skadade.
Några år senare, 1951, var det kravaller i Berzelii park under några dagar. Här samlades ungdomar efter att de varit ute och roat sig. Bråken med polisen blev värre för varje dag. Till slut ställdes polis från fem olika städer plus militärpolis mot 3.000 civila.
Återkommande fenomen
Hötorget 1965. Hundratals ungdomar samlades även här för att umgås. Störande av allmän ordning ansåg polisen som ville skingra folkmassan. Det blev kravaller med fönsterkrossning och bränder, de största någonsin. Hötorgskravallerna är även kända som Modskravallerna, eftersom dåtidens vuxna kallade ungdomarna mods. Själva gjorde de det inte.
Ungdomskravaller är inget nytt i Stockholm, och det här är bara några av dem. Ända sedan andra världskriget har fenomenet då ungdomar samlats i grupp och ägnat sig åt skadegörelse och våld varit återkommande.
Då var en orsak den ökade ungdomsbrottsligheten. De verkar alla följa samma mönster; det börjar med att några få gör något, polisen kommer, det blir bråk, åskådare dyker upp som blir delaktiga, medier anländer och det hela växer lavinartat. De ökända kravallerna i Kungsträdgården följer samma mönster.
Kungsankravallerna
Under sommaren 1987 samlades unga i Kungsträdgården för att ses, ha någonstans att vara och för att vara där det händer. Det spårade ur med slagsmål, vandalism och bråk med polisen. Hundratals skolungdomar greps och i media diskuterades mycket var föräldrarna höll till.
Kungsankravallerna ledde bland annat till att sommarfestivalen Ung08 i parken infördes, för att se till att unga hade något att göra under sista veckan på sommarlovet.
En stor skillnad mot i dag är att under 1900-talets ungdomsupplopp samlades både killar och tjejer i stora grupper, och det verkar mer ha varit i syfte för att ”vara med” och för att se om något hände än att tända eld på bilar och kasta sten. I dagens kravaller är det mest unga män och pojkar i mindre grupper.
Under Hötorgskravallerna 1965 greps hundratals ungdomar, både pojkar och flickor, och staden utredde dem alla noga. De ville ha svar på vilka de var och varför de gjort detta. Svaren de kom fram till har stora likheter med det man säger i dag om förortsbränderna. Enligt utredningarna var orsaken ungdomarnas rotlöshet, sociala orättvisor, brist på uppfostran, trångboddhet och brist på sysselsättning.