Det var den dåvarande nationella samordnaren Mona Sahlin som 2015 lanserade pilotprojektet med så kallade Kunskapshus mot våldsbejakande extremism. Poängen enligt Sahlin var att samla berörda myndigheter, föreningar och församlingar och all kompetens under ett och samma tak.

Nu har forskare vid högskolan i Dalarna tittat på hur det har gått med Kunskapshusen. I Stockholm har kompetensen inte samlats på ett ställe, som är lättillgängligt för de som söker stöd.

– Jag skulle säga att Stockholm har en bit kvar. Man har inte kommit lika långt som de andra orterna Göteborg, Borlänge och Örebro, säger den nuvarande nationella samordnaren, Anna Carlstedt.

Så inget tydligt Kunskapshus i Stockholm?

– Nej inget tydligt hus med konturer men det är på gång där också.

Inga beslutade handlingsplaner

Även om det finns en samordnare för Stockholms stad som har ett övergripande ansvar, så har arbetet spridits ut på de olika stadsdelarna, där lokala samordnare utsetts. De är ansvariga för både förebyggande arbete och avhopparverksamhet. Varje stadsdel ska även ha en egen handlingsplan men trots att Säkerhetspolisen kommit med nya rapporter om att den våldsbejakande islamismen ökar, så är dessa planer ännu inte klara. De har reviderats och ska godkännas i kommunstyrelsen i slutet av september.

– Det går inte att ha ett Kunskapshus i en stad som Stockholm, med 14 stadsdelar och en miljon människor, det inte går ihop, säger Christina Kiernan, samordnare för Stockholms stad.

Men hon tycker inte att Stockholm inte uppfyllt sitt uppdrag.

– Det finns samordning, samverkan, omvärldsbevakning, faktiska individinsatser, avhopparverksamhet och anhörigstöd för att nämna några områden.

”Bättre sent än aldrig”

Rinkeby/Kista som haft stora problem med invånare som rest till jihadistgrupper som Islamiska Staten och där tycker man att arbetet kommit igång sent.

– Det tog lång tid innan politikerna enades om en handlingsplan inom Stockholms stad och vi började med lokala planerna efter det. Jag har inte hunnit med något annat än att jobba med detta under den här tiden. Men nu är planen klar och vi börja med det samordnade arbetet, säger Kajsa Björnson, lokal samordare Rinkeby/Kista stadsdelsförvaltning.

Men ni har haft de här problemen i många år, är det inte försent att komma med en handlingsplan nu?

– Bättre sent än aldrig, den byråkratiska processen tar tid.

Stockholm kritisk mot nationella samordnaren

Stockholms samordnare hade velat få mer stöd från nationellt håll att utveckla förebyggande metoder och få hjälp att ta del av den senaste kunskapen inom ämnet.

– Våldsbejakande extremism är ett svårt område, där det inte finns så mycket forskning och exempel. I stället för att 290 kommuner ska fundera över hur de ska lösa detta kunde nationella samordnaren tagit fram stödmaterial och information, och på så sätt underlättat för kommunerna i pilotområdena, säger Christina Kiernan.

– Om Stockholm menar att de inte fått tillräckligt stort stöd måste vi ta det på allvar och respektera det. Ha en nära dialog med dem och se vad de behöver, för att de signalerna har vi inte riktigt fått, säger den nationella samordnaren Anna Carlstedt.