Handelshögskolan i Stockholm hamnar på plats 15 av 17 på sammanställningen gjord av stiftelsen Allbright. Trots att könsfördelningen mellan ekonomistuderande har varit i stort sett jämn sedan 1990-talet är andelen kvinnliga professorer på Handels bara 17 procent, vilket oroar rektor Lars Strannegård.

– I grunden handlar det om könsstrukturer som tar lång tid att förändra.

Utan förändring tror han att ojämlikheten i det långa loppet leder till att lärosätet får sämre studenter.

– För att vara ett attraktivt lärosäte måste sammansättningen av individer vara mer heterogen.

”Får stora konsekvenser”

Lars Strannegård är tydlig med att man vill få in fler kvinnliga professorer, men säger att det är svårt. Ett utbildningsområde som är extra utmanande är finansstudier dit få kvinnor söker sig. Det gör att de få kvinnliga professorerna blir högvilt.

På Chalmers tekniska högskola som med 13 procent kvinnliga professorer hamnar allra längst ner på Allbrights lista satsas nu 300 miljoner kronor för topprekryteringar av kvinnor.

– Ojämlikheten får stora konsekvenser för Chalmers. Vi missar begåvning i form av kloka och starka individer. Teknikutveckling inom elektro-, data- och it-teknik kommer att transformera vårt samhälle och det är direkt farligt om bara halva befolkningen är med och ett manligt perspektiv dominerar, säger Stefan Bengtsson, rektor på Chalmers.

”Bedöms olika”

Liksom Lars Strannegård tror han att gamla könsstrukturer tar lång tid att förändra.

– Man kan med fog säga att akademin är byggd av män för män. Det finns sannolikt skillnader i möjligheter och förutsättningar. Kvinnor och män tenderar att bedömas olika till mäns fördel.

Arbetet med att förstärka meritokratin på Chalmers har dock gett skillnad och under de två senaste åren var cirka en tredjedel av de som rekryterades till professorstjänster kvinnor.