Foto: TT

Funktionshindrade får inte hjälp i tid

Uppdaterad
Publicerad

Det tar för lång tid när Stockholms stad ska hjälpa funktionshindrade med bostäder och kontaktfamiljer. Staden klarar inte av att i tid hjälpa alla personer som fått rätt till det.

Stockholms stad blir allt sämre på att se till att de som har fått laglig rätt till hjälp enligt LSS eller SoL faktiskt får hjälpen i tid. Det betyder bland annat att funktionshindrade som fått ett beslut att de har rätt till en särskild bostad inte får det.

LSS står för lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade och SoL för socialtjänstlagen och sedan tredje kvartalet 2015 så har staden allt fler beslut enligt LSS och SoL som inte verkställts.

Hur Stockholms stad egentligen klarar av att ge hjälp till de personer som fått ett beslut enligt LSS och SoL är något man nu kommer att ta upp på kommunstyrelsens sammanträde på onsdag.

Ska skapa fler bostäder

Att hitta bostad till vuxna utgör drygt hälften av de ej verkställda besluten enligt LSS. I budgeten 2017 har socialnämnden fått i uppdrag att skapa fler LSS- och SoL-bostäder.

– En viktig del är att utreda ersättningssystemet när man bygger bostäder och se till att olika typer av bostäder byggs. Det behöver ses över om ansvaret kanske ska centraliseras. Som det är nu står stadsdelarna med en stor risk, om till exempel alla bostäder i en gruppbostad inte hyrs ut och man blir stående med hyran, säger Åsa Lindhagen (MP).

För lång väntetid i över 100 fall

Av socialnämndens rapporter framgår att antalet ej verkställda beslut enligt LSS i slutet av 2015 var 92 stycken. Därefter har antalet ej verkställda LSS-beslut ökat till 103 stycken första kvartalet 2016, 105 stycken andra kvartalet och 116 stycken tredje kvartalet.

Tre kvartal i rad har man alltså haft över 100 fall där personer berörda av LSS inte fått hjälp i tid.

Antalet ej verkställda beslut enligt SoL var 51 stycken i slutet av 2015, 41 stycken första kvartalet 2016, 39 stycken andra kvartalet och 54 stycken tredje kvartalet.

Tackar nej på grund av stadsdel

I vissa fall är skälet till att beslut inte kan verkställas att den enskilde tackar nej till erbjuden bostad, i de flesta fall på grund av att man tycker att bostaden ligger i fel del av staden.

– Om man har tackat ja till en bostad är det svårt att byta senare. Därför väljer många att tacka nej om bostaden de erbjuds ligger i en stadsdel där de inte vill bo. Kanske kan vi införa köpoäng som gör det lättare att byta. Vi behöver fler bostäder och större spridning över staden, säger Åsa Lindhagen (MP).

Många beslut som inte kunnat verkställas handlar också om matchningsproblem med kontaktpersoner och kontaktfamiljer. Dessa problem vill man minska genom att göra de personer som beviljas insatsen mer delaktiga i valet av kontaktperson.

Har man inte kunnat göra något tidigare?

– Jo, man kan vara självkritisk. Man behöver göra utredningar eftersom det är stora beslut, och vi borde ha tagit ett utredningsbeslut tidigare, säger Åsa Lindhagen (MP), och fortsätter:

– Nu vill vi komma någonstans med det här innan mandatperioden är slut. Det är en absolut ambition för oss.

Skyldiga att anmäla

Om ett beslut inte verkställs inom tre månader ska kommunen rapportera detta till tillsynsmyndigheten Inspektionen för vård och omsorg, IVO, samt till kommunens revisorer. Gör IVO bedömningen att väntetiden varit oskäligt lång, kan myndigheten ansöka om utdömande av en särskild avgift hos förvaltningsrätten.

Ej verkställda beslut enligt LSS:

Fjärde kvartalet 2015: 92

Första kvartalet 2016: 103

Andra kvartalet 2016: 105

Tredje kvartalet 2016: 116

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.