Skogskonsult John Nyberg bedömer vilka träd som ska avverkas och vilka som ska stå kvar. Foto: Erika Walukiewicz/SVT

Uppsving för skonsammare skogsbruk – inga fler kalhyggen

Uppdaterad
Publicerad

De senaste decenniernas skogsbruk har inneburit kalhyggen med jämngammal skog som resultat. Men i Norrtälje pågår ett projekt som ska få fler att bruka sin skog utan att kalhugga. En idé som lockar allt fler skogsägare.

Sedan 50-talet är kalhuggning den vanligaste formen av skogsbruk i Sverige. Projektet Skog för alla, som drivs av Norrtälje naturcentrum, vill få fler skogsägare att upptäcka hyggesfria metoder.

John Nyberg från Norrtälje naturcentrum har hittills hållit kurs i hyggesfritt skogsbruk hos ett 20-tal skogsägare i kommunen och märkt ut vilka träd som ska avverkas.

– I det traditionella skogsbruket märker man inte ut träd utan kommer ut med en maskin som gör jobbet. Genom att jobba på ett naturlikt sätt får vi en motståndskraftig skog och ur den kan vi kultivera fram bra, värdefullt virke, säger skogskonsult John Nyberg.

Skogen kan minska stress

Förutom att gynna den biologiska mångfalden strävar det hyggesfria skogsbruket efter att bevara skogskänslan. Något som kan ha stor betydelse när människor utsätts för påfrestningar.

45 minuter i skogen räcker för att uppnå en bättre sinnesstämning och för att blodtrycket ska gå ner, berättar Ann Dolling som forskar om skog och hälsa vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

– Mår du riktigt dåligt så behöver du en miljö som inte kräver så mycket av dig. Skogen är kravlös, där kan du vila, säger Ann Dolling.

Och detta är någon som kan visa sig extra viktigt under pågående pandemi.

– När människor känner oro och tänker mycket på sjukdom, då blir naturen viktigare. Ta med dig ett liggunderlag, sätt dig och luta dig mot ett träd. Du kommer att må bättre.

Hyggesfritt skogsbruk

Det finns olika former av hyggesfritt skogsbruk, bland annat blädning och Naturkultur. Gemensamt för alla metoder är att marken inte kalhuggs.

Studier visar att hyggesfritt skogsbruk gynnar den biologiska mångfalden. Vad gäller skogens förmåga att lagra koldioxid syns ingen större skillnad mellan kalhuggning och hyggesfria metoder. En studie från SLU framhåller trakthyggesbruket, kalhuggning, som mer lönsamt än vissa hyggesfria metoder. Förespråkare för Naturkultur menar däremot att metoden är ekonomiskt fördelaktig.

Källor: Skogsstyrelsen, skogen.se, skogssällskapet.se, SLU

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.