Roza Arosh säger att det är för sent för hennes del, men hoppas att yngre tjejer i hennes område kommer kunna växa upp med en trygg fritidsverksamhet som är anpassad för dem. Foto: Gustaf Rosensköld/SVT

Otryggt för tjejer på fritidsgårdar

Uppdaterad
Publicerad

I stadsdelen Spånga-Tensta är det få tjejer som går till fritidsgårdarna. En anledning är att det finns stor risk för ryktesspridning och kränkningar. Nu får tjejerna i stadsdelen en egen fritidsgård.

På fritidsgården Blå huset i Tensta är det killarna som dominerar. En ny rapport från stadsdelen Spånga-Tensta visar att tjejer i området inte går till fritidsgårdar för att de känner sig otrygga.

Det handlar bland annat om att rykten sprids om tjejer som besöker fritidsgården.

– Killarna kommenterar vad tjejer har på sig, hur de beter sig, vad de säger. Jag tror att tjejerna är säkrare om de gör de aktiviteter de vill göra någon annanstans, säger 18-åriga Roza Arosh som är uppvuxen i Tensta.

Kontroll av tjejer

Analysrapporten har tagit fram för att undersöka varför tjejer inte besöker fritidsverksamheterna och vad som kan göras åt det.

Den bygger på enkätsvar och intervjuer med tjejer i området. Även vuxna som jobbar med ungdomar har blivit intervjuade. I rapporten framkommer att en starkare kontroll av flickor i området brer ut sig allt mer.

Sahra Bargadle som är verksamhetsledare på Tensta kvinnojour delar den bilden.

”Hederskulturen större”

– I mitt arbete möter jag tjejer som berättar att de inte kan vara varsomhelst, att de har bröder eller släktingar som säger till dem att de måste vara hemma. Det möter jag ganska ofta, säger hon.

Sahra Bargadle startade Tensta Kvinnojour år 2002 och hon säger att läget har förvärrats de senaste åren.

– Jag märker att hederskultur, eller vad jag ska kalla det, har blivit större. Man kontrollerar tjejer mycket, säger Sahra Bargadle.

Efter flera turer öppnar fritidsgård för tjejer

Efter många turer ska nu en fritidsgård med tjejprofil öppnas i Hjulsta i slutet av sommaren. Sahra Bargadle säger att det är bra, eftersom det är tydligt att många tjejer vill ha det så.

– Det är det de vill ha, och då ska man lyssna, säger hon.

Roza Arosh säger att det är för sent för henne som nu är 18 år, men hon hoppas att de yngre tjejerna i hennes område ska kunna få ha en fritidsverksamhet där de trivs och är trygga. Hon tycker att fritidsgården för tjejer är en bra början.

– Jag tycker det är bra idé. Det är bra att de äntligen börjat lyfta tjejerna, säger hon.

”Ska bli spännande”

Leila Ducaale är 14 år och bor i Hjulsta. Hon går inte till fritidsgården när hon är ledig, utan umgås istället med sina närmaste vänner. Hon tycker att det ska bli spännande med den nya fritidsgården.

Varför tror du det blir bra?

– För att det är med tjejer och man får springa runt och vara fritt som man vill, säger hon.

Går inte det när killar är med?

– Jo men man känner såhär: Hon är en tjej och jag är en tjej, det är okej att prata med henne. Det blir bra hoppas jag, säger Leila Ducaale.

Det här säger rapporten

Rapporten togs fram för att få en bild av tjejers situation och deras fritid i Spånga-Tensta.

Den bygger på enkäter och intervjuer med tjejer i årskurs 6, 7, 8 och 9 (och några få gymnasieelever). Även vuxna som arbetar med ungdomar i området har blivit intervjuade.

Fler av de intervjuade tjejerna säger att ryktesspridning och kränkningar utgör ett socialt hinder. ”De tjejer som får vara ute får dåligt rykte, andra får inte gå ut alls”, står det i rapporten. Miljön är ofta otrygg.

De vuxna som arbetar i verksamheter i området gav en samstämmig bild av att området tidigare haft mer mångfald och relativt god jämställdhet. En sammanfattning av deras svar skrivs i rapporten såhär: ”Strukturen har gått från mångkultur till monokulturer som är isolerade från varandra. En ökning av familjer med patriarkal kultur, där flickorna hålls hårt kontrollerade.”

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.