Papperslös blev framgångsrik entreprenör

Publicerad

De senaste dagarna har debatten rasat om polisens id-kontroller i sökandet efter papperslösa – människor som lever i Sverige utan uppehållstillstånd. En av de som upprörts över polisens metoder är en framgångsrik entreprenör i Stockholm som en gång levde som gömd flykting.

Under 2012 gjorde polisen i landet gjorde nästan 9.000 fler så kallade ”inre utlänningskontroller” för att hitta papperslösa än 2010. Det visar nya siffror från Rikspolisstyrelsen som ABC tagit fram. Stockholmspolisen gjorde 12.000 sådana id-kontroller.

Hidayet Tercan driver ett bemanningsföretag med 400 konsulter inom vårdbranschen. Ett liv så långt bort man kan tänka sig jämfört med det som gömd flykting hon levde med sin mamma och lillebror i början av 1990-talet.

– Hur kan man jaga de här människorna? De är jagade redan som det är. Jag minns under tiden vi var gömda, det var fantastiskt vackert runt omkring oss, det var sommar, det var en jättefin liten by där vi var. Men jag tittade på folk och tänkte: De människorna lever. Men det gör inte vi, berättar Hidayet Tercan.

– Det är en tid av förtvivlan man lever i. Och det är en tid då du är i princip inte finns, säger hon om sin tid som gömd.

Förra året ledde tunnelbanepolisens id-kontroller till att 25 papperslösa hittades i tunnelbanan och togs till förvar. Men det så kallade Revaprojektet som nu införs i Stockholm, efter att ha varit pilotprojekt i Skåne, ska syfta till att polisen hittar och avvisar fler – ett uppdrag som kommer från regeringen.

Kritiken de senaste dagarna har varit massiv, från både höger och vänster. Många anser att hela Revaprojektet är moraliskt tveksamt. Men den ansvariga ministern Beatrice Ask har inte haft tid att kommentera kritiken, och just nu befinner hon sig på tjänsteresa i Sydostasien.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer