Stockholm

Foto: NORA LOREK / TT

Pengabidrag härifrån till Somalia stoppas

Uppdaterad
Publicerad

I Somalia är pengabidragen från släktingar i väst livsviktiga. Men i jakten på misstänkt terrorfinansiering stoppas en stor del av överföringarna. Mohamed Ibrahim Jees driver ett företag i Rinkeby med betalningstjänst till Somalia.

– Det finns problem, men det är inte alla som är terrorister, säger Mohamed Ibrahim Jees.

Han driver ett företag med betalningstjänst till Somalia i Rinkeby i Stockholm. Förra året stängdes hans företagskonto på Swedbank.

– Våra kunder måste ha konton att sätta in pengarna på. Och de är oroliga. De frågar om de inte kommer att kunna skicka ner pengar till sin mamma eller syster nu.

Fortsatta terrordåd från al-Shabaab skakar Afrikas östkust. Gruppens fäste i Somalia gör landet till ett högriskland för terrorfinansiering och regeringar i väst stramar därför åt reglerna kring pengaöverföringar dit.

Ända sedan terrordåden i USA den 11 september 2001 har reglerna för pengaöverföringar till högriskländer skärpts. I februari skärpte USA restriktionerna för Somalia ytterligare.

”Tumskruvarna dras åt”

I början av 2014 märkte också Erik Wahlberg, advokat med specialisering på finansiella företag, av en skärpning hos svenska banker. Flera av Wahlbergs svensk-somaliska klienter, som fått sina verksamheter godkända av Finansinspektionen (FI), fick sina bankkonton i bland annat Swedbank och Nordea stängda. Han tror att skärpningen delvis beror på den tillsyn FI påbörjade hösten 2013 för att granska hur bankerna följde regelverket.

– Det har blivit hårdare. Allt verkar mer och mer som att tumskruvarna dras åt, säger Erik Wahlberg.

I Somalia är pengarna från släktingar utomlands livsviktiga för familjernas överlevnad – 40 procent av befolkningen får pengar från släkt utomlands, enligt en FN-rapport. Av dem får närmare en av tio hjälp från släktingar i Sverige.

I rena pengar handlar det enligt den internationella biståndsorganisationen Oxfam om cirka en halv miljard kronor årligen, som skickas från svensk-somalier till släktingar i Somalia. Det är nästan dubbelt så mycket som det svenska biståndet till landet.

Miljon går till terrorism

FI uppskattar att terrorfinansiering från Sverige till terrororganisationer uppgår till någon miljon kronor per år. För att bekämpa den har reglerna för banker stramats åt. Det krävs att bankerna har en verifierad kedja för pengarnas färd och med Somalias brist på infrastruktur är det svårt att kontrollera pengarnas slutdestination.

Om bankerna betalar ut pengar till sina kunder utan att ha den informationen riskerar de höga böter. Nordea fick 2013 betala en straffavgift till FI på 30 miljoner för bristande riskbedömning. Enligt Erik Wahlberg ser bankerna hans klienter som för stor risk.

Mohamed Ibrahim Jees säger att om man stänger de lagliga vägarna att skicka pengar till Somalia kommer kunderna att hitta olagliga vägar. Enligt honom finns det oseriösa aktörer som saknar tillstånd och skickar pengar på olagliga sätt. Och han är rädd att situationen kommer förvärras ytterligare.

– Vi kontaktade Nordea när Swedbank stängde vårt konto men de sa nej direkt. Vi har ett konto i SEB, men jag är rädd varje gång jag hämtar posten. Ska de stänga vårt konto där också?

– Det finns problem, men det är inte alla som är terrorister.

Mohamed Ibrahim Jees, som driver ett företag med betalningstjänst till Somalia, om situationen där riskerna för terrorfinansiering får bankerna att stänga konton som används för att skicka pengar till Somalia.

Somalia

Fakta: Bistånd till Somalia

 * IMF uppskattar att betaltjänstföretag för över mellan en till två miljarder dollar till Somalia årligen. Mer än hälften kommer från avsändare i Europa. Störst andel, 26 procent, kommer från Storbritannien. Nio procent av mottagarna får pengar från släkt i Sverige.

 * 41 procent av somalier får hjälp av släkt och vänner utomlands. En större andel av mottagarna bor i städer. Pengarna som skickas används övervägande till basvaror, utbildning och sjukvård.

 * En majoritet av mottagarna får bidrag av en person utomlands. Därmed blir det viktigare, än om det var flera givare, att det är möjligt att skicka pengar. Om pengaöverföringar till Somalia försvåras ytterligare på grund av rädsla för terrorfinansiering kan det få ödesdigra konsekvenser för mottagarna.

 * Pengaöverföringar med hjälp av stora aktörer kan vara svåra eftersom de oftast kräver en godkänd legitimation vid uthämtning, något som få i Somalia har.

Källa: Food Nutrition Analysis Unit for Somalia (FSNAU) och IMF

Fakta: Bankerna stramar åt

De senaste åren har både utländska och svenska banker stängt konton till bland annat Somalia. Bland annat beslöt den brittiska banken Barclays att stänga alla konton till Somalia 2013, men åtgärden avbröts med stöd från den brittiska regeringen. Sedan Merchants Bank of California, som stod för 60 – 80 procent av pengaöverföringarna från USA till Somalia, stängde alla sina somaliska konton i februari, har både biståndsorganisationer och FN varnat för allvarliga konsekvenser för befolkningen i Somalia.

I Sverige finns det cirka 50 företag som har fått godkänt av Finansinspektionen att vara betaltjänst till andra länder, till exempel Somalia. Men det är fortfarande upp till bankerna om de låter företagen öppna ett konto i sin bank.

Fakta: Somalia

 * Somalia är till ytan drygt 1,5 gånger så stort som Sverige och har uppskattningsvis runt tio miljoner invånare. I Sverige bor det cirka 44 000 personer som har sitt ursprung i Somalia.

 * Sedan 1991 är Somalia kraftigt förtryckt av inbördeskrig och terror. Somalia har dålig infrastruktur och saknar ett fungerande banksystem vilket försvårar bankers kontroll på pengaöverföringar.

 * Sedan 1970-talet är användandet av det så kallade ”Hawala”-systemet utbrett i Somalia. Hawala bygger på ett system där pengaöverföringar görs utan att pengar faktiskt skickas. Systemet bygger på tillit och nätverk.

 * Somalia är klassat som ett högriskland när det gäller terrorism och terrorfinansiering. Terrororganisationen al-Shabaab har tidigare kontrollerat stora delar av Somalia.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.