Polisen anklagas för diskriminering om narkotikabrott

Uppdaterad
Publicerad

Polisen anklagas för diskriminering av en kriminolog på Stockholms Universitet efter SVT:s granskning av polisinsatserna i Stockholms utsatta förorter.

– Det ska vara en likhet inför lagen, säger Henrik Tham, kriminolog, Stockholms Universitet.

Polisen misstänker fler ungdomar i fattiga stadsdelar för narkotikabrott. Men det är i stadens mer välbärgade områden som flest faktiskt uppger att man använder narkotika. Siffror som SVT tagit fram, visar att lika många ungdomar kontrollerades för misstänkt narkotikabrott bara i Södertälje, som i kommunerna Danderyd, Sigtuna, Lidingö och Täby tillsammans under förra året.

På Ekerö och i Vaxholm misstänktes inte en enda ungdom.

Och skillnaden mellan antalet misstänkta för narkotikabrott i rika och fattiga förorter ökar, enligt SVT Nyheter Stockholms granskning.

– Polisen jobbar så här ofta och de gör det på ett diskriminerande sätt, säger kriminologen Henrik Tham.

Ingen diskriminering

Men polisen tycker inte att de gör något fel. Han menar att polisens ambition är att finnas överallt.

– Men det är ett resultat av hur polisen väljer att lägga sina resurser, eller kanske man ska säga, tvingas att lägga sina resurser. Vi tvingas till det för att försöka minska det öppna och pågående våldet, säger Lennart Karlsson poliskommissarie på Citypolisen.

– Vi har ingen etnisk profilering, säger Lennart Karlsson.

”Man skickar mer poliser till utsatta områden”

Men Henrik Tham håller inte med. Han tycker att narkotikalagstiftningen slår snett, till de invandrartäta förorternas nackdel. Han anser inte att det är konstigt att man hittar mer narkotika i fattigare stadsdelar.

– Skickar man mer poliser till utsatta områden så kommer man ju upptäcka mer narkotika där än i de kommuner där man inte har lika många poliser, säger Henrik Tham.

I förlängningen kan det leda till att det uppstår en skev bild av hur problemen med narkotikabruket ser ut i olika delar av Stockholm. 

– Man tar det som ett bevis för att det begås fler brott där, men så behöver det inte vara, säger Henrik Tham.

Lennart Karlsson på Stockholmspolisen håller med om att det finns anledning att titta på statistiken. Men att polisens narkotikakontroller görs på ett sätt som diskriminerar människor i utsatta områden, tillbakavisar han.

– Nej, jag vill inte kalla det diskriminering. Vi har en högre närvaro i utsatta områden av ett skäl och då är det naturligt att vi tar fler där, säger Lennart Karlsson.

Skillnad i hur man finansierar narkotikan

En annan förklaring är enligt polisen att ungdomarna i utsatta stadsdelar ofta är mer trångbodda och därför vistas ute på gatan. Och där möter de polisen. En annan förklaring är den rent ekonomiska.

– I de mer välbeställda hemmen finns finansiering hemifrån, säger Lennart Karlsson.

– I de mer utsatta områdena finns finansiering i att begå andra brott. Det senare leder fram till ökad exponering gentemot polisen.

Hur har vi gjort jämförelsen?

Vi har jämfört Polisens interna uppgifter på hur många tonåringar som misstänktes i olika kommuner i Stockholms län under 2016 och 2017.

I Södertälje misstänktes 71 personer i åldergruppen 2016, och 106 personer 2017. I Botkyrka misstänktes 90 personer 2016 och 118 personer 2017.

I Danderyd, Sigtuna, Lidingö, Täby, Ekerö och Vaxholm som vi jämför med, uppgick antalet misstänkta till 96 personer 2016. 2017 var siffran 103 personer.

På Ekerö och i Vaxholm misstänktes ingen för narkotikabrott 2017. I Danderyd misstänktes bara 9 personer under de båda åren.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.