Ännu har ingen frihetsberövats efter explosionerna som inträffade i Huvudsta och på Södermalm under torsdagen och fredagen.

– Sambandet är att de inträffat med väldigt kort tidsintervall men det är ett samband nog, säger Ola Österling, presstalesperson på Polisen Stockholm.

Han kan inte svara på om det framkommit uppgifter om möjliga kopplingar mellan de båda händelserna, ärendet omfattas i nuläget av förundersökningssekretess.

– Om det är så, är det inget som presenterats för mig, säger Ola Österling.

I båda fallen drabbades fastigheterna av omfattande skador och boende fick evakueras. I samband med att skadorna repareras får de evakuerade nu återvända hem. Den drabbade trappuppgången på Södermalm är dock fortsatt avstängd.

En av de boende som SVT varit i kontakt med uppger att att fastighetsägaren Svenska bostäder uppskattat att en återflytt är möjlig tidigast i slutet av veckan.

Vändande trend

De senaste åren har antalet sprängningar dalat i Sverige. Efter en toppnotering 2019, med 133 sprängningar, sjönk siffran till 107 året efter och 2021 landade den på 79, enligt Polismyndighetens statistik.

Frågan är om den nedåtgående trenden bryts i år. Till och med 15 september, så långt som polisens statistik i frågan sträcker sig för 2022, hade totalt 68 sprängningar skett runtom i landet. Och efter det har alltså minst fyra detonationer ägt rum.

Att sprängningarna minskat de senaste åren kan ha flera orsaker, men trendväxlingar i den kriminella världen har tidigare pekats ut som en möjlig förklaring. Ofta finns en koppling till gängbrottslighet, enligt Manne Gerell, kriminolog vid Malmö universitet.

– Skjutningar och sprängningar handlar delvis om samma sak, det handlar ofta om konflikter inom eller mellan kriminella miljöer. Mer konflikter kommer att leda till fler skjutningar och sprängningar, men det är också en fråga om trender och tillgång på kapacitet och bomber, säger han.