Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Protest mot rötslamslager i skogsområde

Planerna för ett slamlager i ett skogsområde oroar boende i Håbo-Tibble. Till höger ser man färdigt rötslam. Foto: SVTVisa alla (2)
Visa alla (2)

I närmare fem år har Håbo-Tibbleborna i Upplands Bro kämpat mot att det byggs ett rötslamslager i deras område. Där ska rester från reningsverk ligga och lagras i månader och oron är stor för att avloppsslammet ska lukta och förgifta grundvattnet.

Intill scoutstugan utanför Bro nordväst om Stockholm vill Käppalaverkets ägare bygga ett rötslamslager i skogen. Rötslam är det slam som blir kvar när Käppalaverket renar avloppsvatten från en halv miljon stockholmare.

Varje dygn bildas 80 ton rötslam som kontrolleras och lagras sedan i sex månader innan det kan användas till åkergödsel.

Oro för lukt

Planerna har skapat protester bland de boende i området. De har skapat en arbetsgrupp som arbetar aktivt med att stoppa rötslamslagret intill riksväg 269, där Käppala planerar att lagra upp till 15.000 ton rötslam per år.

– Vi är rädda för att om det skulle anläggas ett lager här skulle lukten bli kontinuerlig, säger Michael Edslöv som äger en fastighet i området.

Egna brunnar

Arbetsgruppen är också orolig för att den tunga trafiken kommer att öka och att lagret ska läcka med risk att förstöra marken.

– Alla i området har egen brunn. Nu är vi väldigt rädda för att vattnet ska kontamineras eftersom grundvattnet nästan ligger på marknivå här, säger Erik Karlsson som är ordförande i arbetsgruppen.

Men Käppalaförbundets Kristina Svinhufvud poängterar att de boende inte behöver vara oroliga.

– Det kommer inte läcka ut någonting från slammet till grundvattnet, säger Kristina Svinhufvud, avdelningschef Käppalaförbundet

Men läkemedelsresterna vart tar de vägen?

– De bryts ner, säger Kristina Svinhufvud.

Många års kamp

Redan för tre år sedan ville Käppalaförbundet anlägga ett lager här. De boende i området protesterade och en enig bygg- och miljönämnd ansåg att platsen var olämplig och planerna avbröts.

Men i november 2015 ansökte Käppala på nytt och trots en protestlista med över 800 namn så beslutade nämnden att ge Käppala ett bygglov när alla handlingar kommit in.

– Det känns som vi invånare har fått en spark i baken av bygg – och miljönämnden. De har ju möjlighet att kunna säga nej, säger Erik Karlsson.

Men ordförande i Upplands Bros bygg- och miljönämnd, Lars Brofalk (C), säger att det är mycket som är annorlunda sedan Käppala sökte förra gången.

– Det är helt nya planer och andra konstruktioner. Det är mycket som är annorlunda från första vändan, säger Lars Brofalk.

 Han poängterar också att kommunen har helt andra krav på Käppala  för att skydda miljön.

”Platsen är fel”

Men Liberalerna är fortfarande emot förslaget och tycker att platsen är fel. Börje Wredén (L) som också sitter med i bygg – och miljönämnden anser att kommunen borde skydda platsen från verksamhet som kan skapa påfrestningar på miljön.

– Det planerade slamlagret ska ligga i ett stort skogsområde som kommunen skriver i översiktsplanen är viktigt för friluftsliv och rekreation, säger Börje Wredén.

Jäv i bygg- och miljönämnden

Men ännu är frågan inte avgjord eftersom en jävsituation uppstod. En av nämndens ledamöter jobbar för Käppala och en annan är sambo med en av markens delägare, så beslutet revs upp i december.

Frågan avgörs i februari

Den andra februari kommer nämnden att träffas på nytt för att avgöra frågan.

– Min personliga uppfattning är att det här förslaget kommer att gå igenom, säger nämnden ordförande Lars Brofalk.

Men arbetsgruppen mot slamlagret har inga planer på att ge upp sin kamp.

– Vi kommer att överklaga till länsstyrelsen, säger Erik Karlsson

Slam – det som blir över från reningsverken

Visa

När avloppsvatten renas bildas slam, det består bland annat av toalettpapper, bajs och matrester.

Innan slammet kan användas måste det rötas, ligga i en varmare temperatur för att bryta ner batkerier. När slammet är fördigt ser det ut ungefär som jord.

Slammet innhåller mycket kväve och fosfor som gör det lämpligt att använda som gödsel, men det är kontroversiellt eftersom det kan innehålla tungmetaller och läkemedelsrester.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer