Länge har det hetat att det planerade Nobelcentret på Blaiseholmen i centrala Stockholm skulle finansieras med privata donationer. Vilket också stämmer när det gäller själva byggnaden. När det handlar om driften så ställer sig nu svenska staten bakom projektet och utlovar driftsstöd från centrets öppnande. Utöver detta finns ett driftsstöd från Stockholms stad till museiverksamheten.
180 miljoner i skattemedel
I dag blev det klart att staten går in med 40 miljoner per år och Stockholms stad med 20 miljoner från och med att centret öppnar och tre år framåt. Sammanlagt 180 miljoner kronor de första tre åren.
Det meddelades sent i eftermiddags vid en presskonferens med Roger Mogert, stadsbyggnads- och kulturborgarråd i Stockholm, Mikael Damberg, närings- och innovationsminister och Helene Hellmark Knutsson, minister för forskning och högre utbildning. Detta förutsatt att bygget blir av för kommunfullmäktiges beslut har överklagats.
– Vi är glada att regeringen visar att det här är en angelägenhet för hela riket och inte bara för Stockholm. Självklart är det viktigt för Stockholm också, men det är också en nationell fråga, säger Roger Mogert.
– Ett nytt Nobelcenter har en stark symbolisk betydelse och tänder ett ljus för bildning. Vi betalar idag tio miljoner för dagens Nobelmuseum och den här överenskommelsen innebär att vi kommer betala tio miljoner till om året för det nya Nobelcentret, om det blir av.
Är det rimligt att gå in med dom pengarna?
– Jag tycker det. Om vi nu får till ett nytt Nobelcentrum, med nytt museum, med pedagogisk verksamhet och med föreläsningar med nobelpristagare, så vore det ju synd om vi inte fick till pengar att finansiera det innehållet.
Omdiskuterat hus
Nobelstiftelsen har drivit frågan om att uppföra en byggnad uppkallad efter den världsberömda vetenskapsmannen Alfred Nobel sedan tidigt 1900-tal. I december 2011 skrev Stockholms Stad och Nobelstiftelsen skrev under en principöverenskommelse om att verka för ett Nobel Center på mark ägd av staden. Sedan dess har meningarna om miljardbygget gått isär.
Flera demonstrationer har hållits mot det planerade nya Nobelhuset. Bland annat i april i år då ett antal människor samlades utanför Stockholms stadshus för att protestera mot byggplanerna. Motståndarna hävdar att det är fel att riva gamla K-märkta 1800-talshus (Tullhuset) medan förespråkarna menar att anläggningen blir ett modernt tillägg.
Kungen röt till
– Detta har ett vällovligt syfte, men att huset har blivit så stort och kommit lite grand på fel plats är synd. Det behöver ju inte vara så gigantiskt, ha denna jättevolym. Det går att downsiza och att vrida åt olika håll. Det går också att flytta det, sade kungen till Dagens Nyheter – medan drottning Silvia föreslog att man skulle anordna en folkomröstning om projektet.
Hoppas på dundersuccé
Regeringens bedömning är att Nobel Center får en betydande roll och ger positiva effekter för forskning och utbildning i hela landet. Verksamheten är av nationellt intresse och staten avser att bidra med ökad delfinansiering.
Det återstår att se huruvida huvudstadens varumärke kommer att stärkas och turistnäringen öka. Nobelstiftelsen räknar med att anläggningen till ”Mr Dynamit” och Alfred Nobels minne kommer att locka från 600 000 till en miljon extra utländska besökare. Tidigast 2019 beräknas Nobelcentret stå klart.
– Det här innebär att finansieringen i realiteten är säkrad. Det här kommer täcka hälften av våra utgifter, resten beräknar vi kommer täckas av inträden och samarbeten av olika slag, säger Lars Heikensten, vd för Nobelstiftelsen.
– Samtidigt innebär det här att den andel som regeringen ger i stöd till det här museet är markant lägre än till flertalet andra museer, som har 70-75 procent stöd i allmänhet. I det här fallet handlar det om 50 procent, men vi tror att vi kommer klara oss väl med det, säger Lars Heikensten, vd för Nobelstiftelsen.