Foto: TT arkiv

SL:s ordningsvakter bär numera trygghetskameror

Uppdaterad
Publicerad

Ordningsvakterna i SL-trafiken bär från och med idag kroppsburna trygghetskameror. Orsaken är att man vill minska våldet mot personalen.

– Vi utrustar dem i främsta linjen och ger dessa ett konkret verktyg för att både minska förekomsten av våld och brott, kunna identifiera gärningsmän samt ge ordningsvakterna ännu ett skyddsverktyg för egen del, skriver Moderaternas trafiklandstingsråd Kristoffer Tamsons i ett pressmeddelande.

Infattas inte av kameraövervakningslagen

Det kommer finnas en kamera per patrull, som består av två personer. Det är användaren själv som styr när kameran spelar in och vad som spelas in genom att styra med sin kropp. Det gör att kameran inte innefattas av tillståndsplikt enligt den nuvarande kameraövervakningslagen.

– Det här är ett verktyg av många andra. Vi vill även bland annat gå vidare med kamerabevakning utanför mot stationsentréer, förstärkt lagskydd för de som jobbar i kollektivtrafiken och återupprättande av tunnelbanepolisen, säger Kristoffer Tamsons.

Kostnaden för kamerorna och all kringutrustning väntas landa på ca 800 000 kronor mot budgeterat en miljon kronor.

Funktioner på och behörighet till kamerorna

Kameran ska även kunna ta även upp ljud, vilket möjliggör bevisning och dokumentation kring exempelvis ”Hot mot tjänsteman” till skillnad från de kamerorna som sitter i bussar/tåg som ej har ljudupptagning. Materialet som spelas in är krypterat och kan ej ses av den som bär kameran och inte heller av tredje man vid eventuell händelse av tillgrepp eller om kameran tappas bort.

Det inspelade materialet automatiskt tankas över till en lokal server och är ett skyddat material. Det finns mjukvara som begränsar åtkomsten till det inspelade materialet och som kan styras utifrån olika behörighetsnivåer. Det är endast polisen som kan begära ut material om de behöver utreda eventuellt brott.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.