Torsås, Pajala och Mörbylånga toppar rankningen efter sex kriterier, bland annat kostnad per elev, lärartäthet och andel behöriga till gymnasiet. Sist på listan, som publiceras i månadsmagasinet Skolvärlden, är Norrtälje, Vårgårda och Södertälje.
Slutsatsen av granskningen är att skollagens krav på likvärdighet inte följs. Som exempel tas de ekonomiska resurserna, där Arjeplog lägger 66.500 kronor per elev och år medan Lessebo lägger 32.300 kronor.
-Det är fullständigt orimligt att skillnaden är så stor. Det innebär färre lärare, sämre lokaler, äldre läromedel, stora grupper för eleverna, säger LR:s ordförande Metta Fjelkner till tidningen.
Vill se statlig undervisningspeng
De andra jämförda områdena visar också på stora skillnader och för att minska på dessa vill Lärarnas Riksförbund att staten tar det ekonomiska ansvaret för undervisningen i grundskolan. Alla kommuner ska garanteras en viss minimisumma varje år och finansieringen kan ske via skatteväxling, enligt LR.
Förrförra året kostade undervisningen i snitt 42 100 kronor per elev och år. Södertälje kommun låg 4 200 kronor lägre, och skulle därmed vara en av vinnarna på systemet.
-Det skulle innebära betydligt mer resurser, mer undervisningstid skulle garanteras eleverna i Södertälje, säger LR:s ordförande Metta Fjelkner.
Thomas Johansson (S), utbildningsnämndens ordförande i Södertälje, välkomnar idén:
-Klyftorna mellan rika och fattiga kommuner ökar, vilket går ut över skolan.
Han påpekar att Södertälje, som har många nyinvandrade elever och många lågutbildade och fattiga hushåll, borde fördela 200 miljoner kronor mer till skolan – pengar som i stället går till försörjningsstöd.
Byråkrater bort
En del i LR:s förslag går ut på att öka anslaget till undervisning genom att skära i skolbyråkratin. På det sättet kan totalt 4,5 miljarder tillföras.
-Det finns många administrativa tjänster på kommunkontoren som går ut på att fördela pengar. Vi sticker ut hakan och säger att vill man prioritera undervisningen får man välja väg, säger Metta Fjelker.
Men Thomas Johansson känner inte igen beskrivningen.
-Det är alldeles för enkelt och populistiskt – man ska alltid hitta någon byråkrat att strypa. Men det stämmer inte – Södertälje som har oerhört begränsat med pengar har knappt kvar några på kontoren. Vi har prioriterat lärarna, säger han.