I november förra året detonerade ett föremål i ett trapphus vid Mariatorget i centrala Stockholm. Foto: TT

Sprängningarna på rekordnivå i år

Uppdaterad
Publicerad

Flera sprängdåd har skakat landet den senaste veckan. Nu visar nya siffror från BRÅ att sprängningarna ökat med 50 procent. Stockholm och Malmö toppar listan där flest sprängningar skett.

Statistik från Brottsförebyggande rådet visar att antalet anmälda sprängningar i år har nått en rekordnivå. Ökningen är nästan 50 procent under årets fem första månader jämfört med i fjol, från 63 sprängningar till 93.

– Givet att det är en sann ökning så är det jättemycket och självklart allvarligt, säger kriminolog Manne Gerell vid Malmö universitet.

Fejder blossar upp

– Många misstänker ju att det rör sig om ungefär samma grupper som ägnar sig åt skjutningar och sprängningar. Där kan man tänka sig att vissa grupper börjat använda sig av sprängmedel mer än man gjorde tidigare, säger han.

Sprängningar med koppling till organiserad brottslighet sker framförallt i Stockholm, Göteborg och Malmö, enligt polisen.

Enligt Sven Granath, kriminolog på polisregion Stockholm, kan ökningen även handla om att fejder just nu blossat upp inom kriminella nätverk där man har kunskaper om sprängmedel. Men att polisen med stöd av den nya vapenlagen tar fler skjutvapen i beslag kan också spela in, tror han.

– Då får man ta fram den här arsenalen helt enkelt.

Förra året anmäldes totalt 162 sprängningar. Jämförelser längre tillbaka i tiden är inte möjliga eftersom det var först då Brå började följa sprängningarna utifrån en egen brottskod.

Fortsätter sprängningarna i samma takt som hittills kommer totalsiffran för 2019 att landa betydligt högre än fjolårets.

Skrämmas

Troligen har tillgången till sprängmedel ökat, samtidigt som kriminella fått en större vana att använda det, enligt Manne Gerell.

– Dels lär man sig hur man gör, men man börjar också se det som ett rimligt alternativ. Man vet att man har alternativet sprängmedel, vilket man kanske inte tänkte på för fem år sedan, säger han.

I de flesta fall handlar det om att skrämmas och visa sitt våldskapital, även om det finns incidenter där syftet uppenbart varit att skada en person.

– Eftersom de flesta sprängladdningar placerats där det inte funnits personer på plats – entréer, tomma lokaler eller fordon – är en rimlig hypotes att det ofta handlar om att sända ett budskap eller en signal, säger Gerell.

Flera hus förstördes vid en stor explosion i Linöping den 7 juni. Foto: TT

– Man vill visa att ”vi menar allvar, vi har våldskapital, vi är farliga, gör som vi vill, säger han.

Sprängningar:

Förra året anmäldes 63 sprängningar till och med maj.

Motsvarande siffra för i år är 93 sprängningar.

Flest har skett i polisens region Stockholm (25) och region Syd (31).

De senaste explosionerna i Linköping och Malmö skedde i juni och omfattas inte av statistiken.

Hela året 2018 anmäldes totalt 162 sprängningar.

Statistiken omfattar sprängningar som klassas som allmänfarlig ödeläggelse, det vill säga med straffskala på som lägst ett år.

Statistik över sprängningar som egen brottskategori fördes inte före 2018.

Källa: Brå

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.