– Det är en socioekonomisk temperatur på olika regioner. Fokus är på befolkningsutveckling, arbetsmarknad inklusive utbildningsnivå och ekonomisk tillväxt och utveckling, säger Kjell Nilsson, direktör vid forskningsinstitutet Nordregio.

Rapporten har det Nordiska ministerrådet tagit fram sedan 80-talet. De senaste två rapporterna har man gjort index utav för att kunna ranka regioner utifrån olika faktorer.

– Regionen får exempelvis höga poäng om fler flyttar in än ut, om man har bra balans mellan folk i arbetsför ålder och pensionärer, om man har hög sysselsättning, säger Kjell Nilsson.

”Tajt mellan huvudstadsregionerna”

Nordens fem huvudstäder toppar listan, som består av 74 regioner. Man utgår bland annat från den samlade regionala ekonomin, läget på arbetsmarknaden och hur befolkningen är sammansatt.

– Det är tajt mellan huvudstadsregionerna. Huvudstäder har ofta främst utvecklingspotential gällande befolkning, arbetskraft och ekonomi, säger Kjell Nilsson.

Den förra rapporten kom för två år sen. Då placerade sig Stockholm på en tredjeplats.

– Stockholm är den region i Europa som ofta toppar rankningar, exempelvis när det handlar om innovation och utveckling, satsning på forskning, bra arbetsmarknad och bra infrastruktur.

Förändringar på listan

Oslo låg överst på listan vid förra rapporten men hamnar nu på andra plats. Enligt Nilsson har norska regioner generellt gått tillbaka som en effekt av fallande oljepriser.

Enligt rapporten ligger Uppsala län på topp 10. Gävleborg har den minsta potentialen av svenska län. Kalmar låg nära botten vid den förra rapporten men är nu en av de regioner som klättrat mest, från plats 62 till 45.

Finland i botten

De 13 platserna längst ned på listan består av finländska regioner.

– Finland har en lägre sysselsättningsgrad och mindre invandring vilket innebär en mindre befolkningstillväxt. Sen har man även en väldigt åldrande befolkning i Finland, säger Kjell Nilsson.