Rapporten visar att man inom vården serverar importerad kyckling från både Thailand och Lettland. Uppskattningsvis är det omkring 50 procent av den kyckling som serveras till patienter som kommer från andra länder. Bara hälften av kycklingen är alltså svensk fågel.
– I Stockholm har vi en modell där vårdverksamheterna själva genomför sina upphandlingar för patientmåltiderna. Då kan man antingen ha eget kök där man upphandlar livsmedel själv eller eller så har man måltidstjänst där leverantören levererar färdiga måltider. Har man eget kök så har man ju större möjlighet att påverka inköpen av råvarorna, säger Charlotta Brask, hållbarhetschef inom Stockholms läns landsting.
Hon påpekar att man aldrig kan kräva svensk kyckling eftersom det strider mot lagen om offentlig upphandling som är ett EU-direktiv.
– Däremot kan man ställa så pass höga kvalitets- och hållbarhetskrav att man främjar svensk produktion, säger Charlotta Brask.
Kan öka antibiotikaresistensen
Kyckling importerad från till exempel Thailand riskerar att vara antiobiotikabehandlad vilket kan få allvarliga konsekvenser. Enligt rapporten används antibiotika ofta slentrianmässigt inom djuruppfödningen i bland annat Asien för att kamouflera dålig djurhållning. På sikt kan det leda till ökad antibiotikaresistens i världen.
Även WWF varnar för kyckling från Asien, de skriver på sin hemsida ”I den asiatiska produktionen används antibiotika i förebyggande syfte och för att stimulera tillväxten till friska djur utan veterinärordination och utan dokumentation. Det gör att användningen av antibiotika växer okontrollerat”.
Nya krav på gång
Charlotta Brask säger att det idag inte finns någon samlad statistik över exakt andel svensk kyckling som serveras till patienter men att politikernas absoluta målsättning är att öka andelen. Därför har man nyligen klubbat igenom en plan för hållbara patientmåltider med en högre ambitionsnivå än man hittills haft.
– Konkret betyder det att vi numera kräver att våra vårdverksamheter ska ha höga krav på ansvarsfull antibiotikaanvändning liksom på klimatpåverkan och högre andel ekologiska livsmedel. Det i sig kommer att innebära att vi får en större andel svenskt kött, säger Charlotta Brask.
Utöver detta har politikerna beslutat om ett krav på 20 procent regionalt producerat livsmedel i patientmåltiderna och det kravet ska börja gälla år 2021.
”Stockholm borde kunna ställa krav”
Maria Donis, vd för branschorganisationen Svensk Fågel, välkomnar den nya plan som Stockholms läns landsting tagit fram men menar att det är oerhört viktigt att följa upp planen på sikt.
– Det gäller särskilt i de fall det handlar om måltidstjänster. Grossisterna kanske säger att man uppfyller kraven men vid närmare granskning visar det sig att det inte stämmer.
– En sådan stor aktör som Stockholms läns landsting borde lätt kunna ställa hårda krav på leverantörerna, inte minst för att hålla nere risken för antibiotikaresistens, säger Maria Donis.