Skolsegregationen fortsätter att öka och elever med olika bakgrund möts allt mer sällan i skolan. På Bredängsskolan läser nästan alla elever svenska som andraspråk och här finns just nu undervisning på 30 olika modersmål.
– Jag tror att det kan vara skönt för många föräldrar och barn att komma till Bredängsskolan för att man får kompisar i klassen som har gjort samma resa, kanske inte från samma land men man vet hur det är att vara ny i Sverige, säger Anna Hoffsten, rektor på Bredängsskolan.
Läsåret 2017/18 hade 87 procent av eleverna i årskurs 1-9 på Bredängsskolan utländsk bakgrund.
Ett tunnelbanestopp bort – en annan verklighet
Några minuter bort, på Mälarhöjdens skola, är elevsammansättningen en helt annan. Här hade bara nio procent av eleverna utländsk bakgrund läsåret 17/18.
– Det beror ju på boendesegregationen. Jag kan inte ändra upptagningsområdet här, säger Micael Pettersson, rektor på Mälarhöjdens skola.
”Fria skolvalet fungerar inte”
Det fria skolvalet skulle motverka att boendesegregationen följer med in i skolan, då elever och föräldrar har möjlighet att välja skola i ett annat område. Men åtgärden har kritiserats av forskare för att istället öka segregationen.
I praktiken fungerar inte det fria valet, menar rektorn på Mälarhöjdens skola.
– Nej, det gör det inte. Det finns ett val men det finns också ett begränsat antal platser, och här är det fullt enligt närhetsprincipen, säger han.
Segregationen tydlig i stadens skolor
30 procent av eleverna i Stockholms stad har utländsk bakgrund. Men segregationen i stadens skolor är tydlig.
På 24 av de 220 skolor i Stockholms stad som vi undersökt hade över 85 procent av eleverna utländsk bakgrund under läsåret 2017/18. Och hela 36 skolor är minst lika segregerade åt andra hållet. På dessa skolor var andelen elever med utländsk bakgrund tio procent eller mindre.
– Man kan se problem ur ett elevperspektiv, skolperspektiv och samhällsperspektiv, säger Peter Fredriksson, Skolverkets generaldirektör.
Hör honom berätta varför Skolverket ser segregation i skolan som ett problem i videon ovan.
Föräldrars bakgrund påverkar resultat
Vår kartläggning visar även stora skillnader i föräldrars utbildningsbakgrund, något som Skolverket pekat ut som en faktor som kan påverka elevers resultat. På Bredängsskolan hade 35 procent av eleverna föräldrar med eftergymnasial utbildning, på Mälarhöjdens skola var det 85 procent.
– Tittar vi på elevgruppen vars föräldrar är högutbildade så har de väldigt goda resultat medan gruppen elever vars föräldrar inte har mer än grundskoleutbildning har skrämmande dåliga resultat. Och även den skillnaden bara ökar, säger Peter Fredriksson.