En uppgörelse värd totalt över 30 miljarder har träffats om kollektivtrafik och bostäder i Stockholmsområdet. Kollektivtrafiksatsningarna består av fyra olika objekt och ska vara projektstartade senast 2026. Dessa är:

• Spårväg Syd mellan Flemingsberg och Älvsjö. Huddinge kommun vill att Flemingsberg ska bli ett nytt centrum för fjärrtågstrafiken.
• Tunnelbana mellan Fridhemsplan och Älvsjö med sex stationer. Älvsjö ny knutpunkt för kollektivtrafiken och kan avlasta T-Centralen.
• Tunnelbanestation vid Hagalund i Solna mellan Arenastaden och Hagastaden.
• Roslagsbanan förlängs till T-Centralen via Odenplan. 

Överenskommelsen presenterades vid en pressträff med HG Wessberg och Catharina Håkansson Boman från Sverigeförhandlingen samt finanslandstingsrådet Irene Svenonius (M) och Karin Wanngård (S) som är finansborgarråd i Stockholms stad. Reaktionerna har varit mestadels positiva.

Varför förlänga Roslagsbanan till city och inte tunnelbana till Täby?

– Därför att bostadstalen med att dra Roslagsbanan till city blir mycket större än om man bygger tunnelbana till Täby. Roslagsbanan finns redan och går långt ut i systemet och det innebär att kommunerna där kan bygga bostäder som de inte skulle byggt om vi bara gick vidare med tunnelbana till Täby, säger HG Wessberg.

Målet är fler bostäder

Staten står för 63 procent av satsningen där kollektivtrafiken som beräknas till totalt 25,1 miljarder kronor. Som motprestation åtar sig kommunerna att bygga fler bostäder. (se faktaruta)

Till antalet motsvarar det nästan ett helt nytt Malmö, sa HG Wessberg.

– Paketet ger 100.000 nya bostäder till 2035, säger finansborgarråd Karin Wanngård (S).

Skulle inte de ha varit möjliga att bygga annars?

– Det vi känner till är att de som flyttar inom eller till Stockholm vill bo i lägen nära kollektivtrafiken. Och det är klart att med ny tunnelbana, ytterligare spår så möjliggör det en snabbare utbyggnad av bostäder, säger Karin Wanngård (S) till SVT Stockholm.

Trängselskatt redan från kl 06.00

Satsningen ska bland annat finansieras genom höjda trängselavgifter. Förslaget är att redan till år 2020 höja den högsta avgiften med 10 kronor till 45 kronor per passage under årets högtrafikmånader.

Man vill även börja ta ut trängselskatt en halvtimme tidigare på morgonen, det vill säga redan från klockan 06.00 och dessutom avgiftsbelägga den tidigare avgiftsfria första veckan i juli.

Landstinget ska stå för drygt 8 miljarder kronor och finanslandstingsrådet Irene Svenonius (M) är tacksam att kommunerna deltar genom trängselskatten:

– Det är väldigt mycket pengar naturligtvis men hela paketet är på 30 miljarder så som finanslandstingsråd är jag glad att vi får medfinansiering från kommunerna, staten och via de höjda trängselskatterna.

Skatten stannar i Stockholm

En tidigare knäckfråga har varit huruvida pengarna från trängselskatten oavkortat ska gå till satsningar på infrastruktur i länet. Men nu försäkrar HG Wessberg att Stockholmarna kan vara trygga med att alla pengar från trängselskatten går tillbaka till länet och ingen annanstans.

– Som det nu har blivit går trängselskattepengarna tillbaka helt i investeringar i Stockholm, både med den förra Stockholmsförhandlingen och den här. Jag tror att om stockholmarna ska fortsätta att acceptera trängselskatt då ska två saker vara uppfyllda: trängselskatt ska bara införas när det finns trafikbehov och pengarna ska gå tillbaka till ny infrastruktur, säger HG Wessberg till SVT Stockholm.

Wessberg har till årsskiftet på sig att slutföra den så kallade Sverigeförhandlingen. Och det är en hel del kvar att färdigställa, inklusive liknande uppgörelser om kollektivtrafik och bostäder med Göteborg och Malmö.