• Viktigt meddelande:

    Till allmänheten i Lekeberg i Örebro län: Det kommunala dricksvattnet i Fjugesta, Gropen och Kvistbro kan vara förorenat och bör kokas före förtäring. Läs mer

Forskare vid Stockholms universitet försöker ta reda på varför unga dricker allt mindre. Arkivbild. Foto: Fredrik Sandberg / TT

Unga: Vi har inte tid att dricka alkohol

Publicerad

Ett stressigt liv med skola, träning och sociala medier gör att ungdomar inte längre har samma tid till att dricka alkohol som förr. Det menar forskare vid Stockholms universitet som i en studie har intervjuat 49 tonåringar bosatta i Stockholmsområdet och i Västerås.

Alkoholkonsumtionen bland gymnasieelever har minskat kraftigt de senaste åren, det visar flera undersökningar. Men vilka faktorer som ligger bakom trenden har forskningen inte gett säkra svar på ännu.

Sysslar med annat än att dricka

Nu har forskare vid institutionerna för folkhälsovetenskap, socialt arbete och kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet intervjuat 49 ungdomar för att undersöka vad som kan ligga bakom det minskande drickandet. Tidsbrist på grund av andra aktiviteter som studier och träning samt användande av sociala medier, uppges vara några av anledningarna.

– Vi ser att grupptrycket att dricka har minskat och konkurrerande aktiviteter tagit över. Den kulturella inställningen att dricka verkar ha förändrats bland ungdomar, så att dricka alkohol har förlorat sin tidigare obestridda symboliska kraft som ett steg in i vuxenlivet, säger Jukka Törrönen, forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap och huvudförfattare till studien.

Studien visar även att ungdomarna är väl medvetna om hälsoriskerna som är förknippade med att dricka alkohol. Vidare umgås de i större utsträckning med sina föräldrar, vilket ger föräldrarna ökad kontroll över ungdomarnas aktiviteter, menar forskarna.

Inga generella slutsatser

De personer som har intervjuats är mellan 15 och 16 år och bosatta i Stockholmsområdet och i Västerås. Hälften av dem dricker alkohol i någon utsträckning medan hälften inte dricker alls, en andel som avspeglas i landet, enligt Jukka Törrönen.

Det går så klart inte att dra generella slutsatser om varför ungdomar dricker allt mindre alkohol baserat på 49 intervjuer.

– Man kan inte säga någonting om alla ungdomar, men man kan med kvalitativa intervjuer identifiera trender och dessa ungdomars vanor. Vi har utrett olika sorters mekanismer som kan användas i framtida studier, säger Jukka Törrönen.

Hur kommer ni att gå vidare med forskningen om ungdomars minskade drickande?

– Vi kommer att studera hur sociala medier påverkar och hälsotrenden. En annan faktor verkar vara att alkohol inte längre är lika förknippat med maskulinitet som tidigare.

Alkoholkonsumtionen bland gymnasieelever

Visa

Tabell: Genomsnittlig total årskonsumtion mätt i liter ren alkohol (100%). Gymnasiets år 2.

År                     Pojkar                Flickor

2004                  7,4                     4,1

2005                  7,4                     4,6

2006                  8,0                     4,7

2007                  7,5                     4,3

2008                  6,7                     4,0

2009                  6,7                     4,3

2010                  6,6                     4,1

2011                  6,2                     3,4

2012                  5,1                     3,6

2013                  4,1                     2,7

2014                  4,3                     2,7

2015                  3,6                     2,6

2016                  3,4                     2,3

2017                  3,7                     2,4

2018                  3,0                     2,4

Undersökningarna genomförs som anonyma gruppenkäter i klassrummen. År 2018 deltog ca 5 300 elever i årskurs 9 och ca 4 900 i gymnasiets år 2.

Källa: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer