Diagnoserna av könsdysfori, att könsidentiteten inte överensstämmer med det kön man tilldelats, har ökat kraftigt och barn och unga kan få vänta i upp till ett och ett halvt år för att påbörja utredning, skriver Dagens Medicin.
2005 var andelen personer som fick diagnosen i Sverige en på 100 000, 2015 var det åtta på 100 000 och det är bland de unga som ökningen är störst. Trots att mottagningar runt om i landet har fått mer pengar räcker inte resurserna till.
På Astrid Lindgrens barnsjukhus är kötiden cirka tio månader.
– Det är mycket angeläget att minska väntetiderna. Många mår otroligt dåligt, säger Hannah Bergman, psykolog på Bups team för könsidentitetsutredningar vid sjukhuset.
Dysfori är motsatsen till eufori. Den förekommer bland annat vid psykiska störningar, som en nedstämdhet med inslag av retlighet, olust och otålighet.
Könsdysfori är en medicinsk diagnos som kan ställas när en person upplever att könsidentiteten inte stämmer med det kön man tilldelats vid födseln, och detta skapar lidande för individen.
Man måste ha fått diagnosen för att få inleda en könskorrigerande behandling.
Könsdysfori kan också behandlas utan könskorrigering, genom att man försöker göra personen tryggare som den är.
Den som genomgått behandling har i de flesta fall inte längre diagnosen.
Det är inte alla transpersoner som drabbas av könsdysfori.
Källor: Socialstyrelsen, NE
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.