Kulturkarta så ser våra värderingar ut i olika länder. Foto: ur The Gender Gap report 2015

”Vi har sopat problemen under mattan”

Uppdaterad
Publicerad

Det råder en osund tystnad kring värderingsintegration till nyanlända – kritiken kommer från framtidsforskaren Bi Puranen som ser risker med den polariserade debatten.

– När man lyssnar på mediedebatten tar man sig för pannan. Det blir så polariserat. Det blir en sådan upprördhetskänsla, säger Bi Puranen.

Hon arbetar på Institutet För Framtidsstudier och är generalsekreterare på World Values Survey som vart femte år tar fram en global kulturkarta. Där studerar man värderingsskillnader i världen genom djupgående personliga intervjuer. Hon har just avslutat en studie med tretton länder i mellanöstern. Länder som många av våra flyktingar kommer ifrån.

Synen på jämställdhet skiljer sig

Rapporten slår fast att det handlar om väsentliga värderingsskillnader mellan de nordiska länderna och länder i mellanöstern. Främst i synen på jämställdhet mellan kvinnor och män.

– Det finns en fråga under intervjun som handlar om att kvinnor ska ha samma rättigheter som män. Men i mellanöstern tycker man inte det. För oss är det däremot en självklarhet att män och kvinnor ska ha samma möjligheter annars blir det ingen demokrati, säger Bi Puranen.

Ensamkommande känner igen sig

Musse Hosseini är nybliven ordförande för SEF, Sveriges Ensamkommandes Förening. Han känner igen problembilden från hans hemland Afghanistan.

– Tyvärr är det väldigt ojämlikt i mitt hemland, säger han.

Vad leder det till?

– Om personerna som kommer hit inte får rätt information blir det en kulturkrock. Och det leder till konflikter, vad det i sin tur leder till vet vi ju alla, säger Musse Hosseini.

”Vi måste vara tydliga”

– Sverige har långtgående lagar för att skydda sina medborgare. Man får inte slå barn eller tvinga sig på sin fru om hon inte vill och man får inte diskriminera människor på grund av hudfärg eller läggning, det är kriminellt, säger Bi Puranen, och det här är det vårt ansvar att informera nya medborgare om.

Stor andel pojkar

2015 kom drygt 35.000 ensamkommande barn till Sverige enligt SCB:s statistik. Av dessa var över 90 procent pojkar. Något som, enligt Bi Puranen, ställer ännu större krav på ett aktivt samtal om jämställdhet.

– Det finns en rädsla som många uttrycker över att det vi vunnit i kvinnofrågan och sättet att se på barn och våld ska gå förlorat. Där menar jag att vi har varit för fega. Vi har sopat den problematiken under mattan. Vi måste vara tydliga med vilka frågor som inte är förhandlingsbara när man kommer hit.

Välkomnar ministrar

Institutet för Framtidsstudier började forska i ämnet redan 1981 och nu finns tre årtiondens studier bland annat om hur värderingar ändras över tid. Men enligt Bi Puranen har det varit ett svalt intresse av datan från politiskt håll.

– Man kunde ju tycka att det skulle vara intressant när vi nu står inför så stora utmaningar med integrationen, säger hon. Men Åsa Regnér (S) (barn-, äldre- och jämställdhetsminister reds anm) och alla ministrar som vill är hjärtligt välkomna hit, avslutar hon.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.