En morgon i början på mars sitter Zoltan och hans vän Maria Ivicz i den nedgångna och fullkomligt belamrade enrummaren och väntar på att polis och kronofogde ska knacka på dörren. Zoltan ska ut ur lägenheten han bott i de senaste 30 åren.

Zoltan är mycket upprörd och Maria Ivicz, som var hans juridiska ombud under den rättsliga processen som ledde fram till vräkningen, tolkar från ungerska.

– Han gör motstånd och polisen får lyfta ut honom.

Fånge i lägenheten

Vräkningsbeslutet kom efter att hyresvärden, en bostadsrättsförening på Sveavägen, hade klagat på dålig lukt och buller från Zoltans lägenhet. Zoltan, däremot, anser att han var förföljd och baktalad av föreningen.

På senare år har han levt som fånge i lägenheten, oförmögen att ta sig ut. Varken stadsdelsförvaltning eller hyresvärd har bidragit till nödvändiga

anpassningar för ett liv i rullstol.

Höga trösklar, avsaknad av spisvakt och ramper har begränsat Zoltans rörelsefrihet. Ändå vill han bo kvar ytterligare några år. Zoltan är gammal jurist och vet sina rättigheter.

– Hans grundläggande mänskliga rättigheter kränks här, översätter Maria Ivicz. Han har självbestämmanderätt enligt FN-stadgan.

Minnen blev kvar

Kronofogden och polis kommer och genomför vräkningen. Zoltan låter sig lugnt bäras ut, men väl utanför sin port brister det för honom – han gråter hämningslöst.

I lägenheten han aldrig mer kan besöka finns hela hans liv i form av papper, bilder och andra minnen.

Där finns bilden när han träffade Dalai Lama, där finns minnen från tiden under andra världskriget då han engagerade sig för de förföljda judarna och där finns juridiska handlingar som fick kommunistregimen att beröva honom rätten att verka som ungersk advokat.

Känner sig kränkt

Färden gick till Sofiagårdens äldreboende, där Zoltan nu bor sedan en månad. Ytligt sett har han det mycket bra. Han har fått ett helt annat kroppsuttryck och har återupptagit sin fysiska träning. Med ett stort skratt hanterar han sina hantlar.

Zoltan, som fyller 100 år i sommar, har låtit pynta sitt fönster med de ungerska färgerna, rött grönt och vitt. Men han har inte glömt övergreppet han anser sig utsatt för.

På hans bord ligger en gammal ungersk rapport från ett symposium om mänskliga rättigheter. Maria Ivicz stöttar Zoltan även i hans nya liv och hon vet att under den glada ytan skaver oförrätten.

– Han känner sig kränkt på grund av att detta var inte hans egen vilja.

Läs också artikeln om hur det gick till när Zoltan förlorade sin hyresrätt.