Svensknorsk rovdjursforskning ska minska konflikter

Publicerad

Forskare i Sverige och Norge ska nu samarbeta för att förbättra viltförvaltningen och därmed försöka dämpa konflikten mellan människor och rovdjur.

– Trycket på älgstammen har blivit högre tror vi och det är relevant att titta närmare på, säger forskaren Håkan Sand på SLU.

Grensevilt heter samarbetsprojektet där Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och norska Høgskolen i Innlandet ingår. Tillsammans har de fått 24 miljoner kronor från EU och norska IR-medel.

Huvudsyftet med forskningen är att lära mer om de tre arterna varg, älg och järv och hur de fungerar tillsammans i Hedmark, Värmland och Dalarna. 

– Vargen lever av älgen och älgen gör säsongsvandringar vilket gör det svårt för jägarna och förvaltarna att sätta bra kvoter när det är jakt. Vi kommer kartlägga älgarnas vandringar och se hur stor inverkan vargarna har på älgstammen, berättar Håkan Sand forskare på SLU.

På senare tid har även järven tillkommit i området och hur den påverkar och interagerar med exempelvis vargen ska man också titta närmare på. I februari inleds arbetet med att förse ett stort antal djur med GPS-sändare. Med hjälp av dem och fältstudier kan man få fram en mängd data.

– Vi kan se var och hur de vandrar olika säsonger. Vi får information om hur många ungar de får, när de dör och av vilka orsaker, säger Håkan Sand.

Planen är att märka 30-35 älgar, 10-12 vargar och ett tiotal järvar. Det arbetet börjar i februari och redan nästa vinter hoppas man ha en del preliminära resultat. Totalt sträcker sig projektet över tre år. Håkan Sand som länge jobbat med vargforskning är mest nyfiken på att se hur vargstammen förändrats.

– Det har hänt mycket i det här området de senaste åren så jag tror vargarnas områden och interaktionen mellan flockarna har ändrats. Trycket på älgstammen har blivit högre tror vi och det är relevant att titta närmare på.

Vargkonflikten ska dämpas

En förhoppning är också att projektet ska dämpa konflikten mellan vargen och människorna i området. Det kunskapsunderlag forskarna bygger upp ska man också dela med sig av. Det tänker man göra genom att bygga upp ett gränsöverskridande nätverk av intresseorganisationer. Jägare, länsstyrelser, naturvårdsorganisationer och de som har tamboskap kommer bjudas in till dialog och information om den senaste forskningen.

– Om vi har en dialog och pratar om hur man kan förbättra förvaltningen utifrån olika personers intressen kommer det fungera konfliktdämpande, säger Håkan Sand.  

På länsstyrelsen i Värmland välkomnar man forskningen.

– Det är alltid välkommet med ny och fräsch information. Det har ju hänt en del med vargstammen och älgstammen sedan den senaste forskningen gjordes och vilt tar ju sällan hänsyn till de gränser vi människor ritar, säger vilthandläggaren David Höök.

Är det något särskilt du hoppas få fram?

– Ja, det finns ju redan mycket forskning om de här arterna men just hur de interagerar med varandra och hur älgarna vandrar ska bli intressant att se.

Tror du man kan lyckas dämpa vargkonflikten?

-Svår fråga, det hoppas jag, säger David Höök.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.