Foto: Isabell Höjman/TT

Tuffa tider för vården i Västernorrland

Uppdaterad
Publicerad

Förra mandatperioden blev turbulent inom vården med tuffa sparkrav, nedläggningar, opinionsstorm och ockupation.

Nu ska regionfullmäktige klubba den nya majoritetens första regionplan – en sammanställning med idel röda siffror och nya krav på neddragningar.

Först 60 dagar efter valet, fick regionfullmäktige en ny majoritet. Alliansen gick i graven och en ny uppstod – melllan socialdemokrater, moderater och liberaler.

Hyrspöket

Nu ska fullmäktige besluta om den nya majoritetens affärsplan för region Västernorrland, 2020 – 2022. 

Det är en i stora delar bister läsning.

Kostnadsdemonen inom vården, de skyhöga kostnaderna, 450 miljoner, för inhyrd personal, har vuxit sig starkare, trots försöken att nedkämpa den.

”Det här äter oss inifrån”, som en toppolitiker formulerade saken förra året.

Primärvårdssatsning pös ihop

När den nya majoriteten la fram sitt politiska program i höstas lyftes primärvården fram och tillskott på 180 miljoner under tre år utlovades som ett sätt att avlasta sjukhusen i länet. 

Nu, inte ens ett halvår senare, har den satsningen pyst ihop.  Satsningen blir totalt 60 miljoner lägre under planperioden.

Budgeten 200 miljoner fel

Budgetprognosen från i höstas är inte längre aktuell.  Det tänkta överskottet, totalt, på strax under 100 miljoner kronor blir istället ett underskott på lika mycket. 

Prognosen slår alltså fel med 200 miljoner kronor.

Nya sparkrav

En ekonomisk plan togs av regionfullmäktige i november – nu lägger majoriteten till ett krav på kostnadsreduceringar. Samtliga verksamheter ska ta fram handlingsplaner för indragningar på 1 procent, totalt ska de ge dryga 190 miljoner.

Specialist- och primärvården är undantagna, givet att de klarar att hålla sig inom de ramar de fått.

Nedläggningar

I en passus i planen aviseras behov av ”förändringar av strukturell karaktär”. Man behöver inte vara konspiratoriskt lagd för att här läsa in det som nedläggningar av verksamhet någonstans.

Inget ljus i tunneln

Enligt planen är det väldigt många siffror som pekar åt fel håll.  Skattekraften viker samtidigt som pensionskostnaderna förväntas öka 5,6 procent per år.

Kostnaden för läkemedel stiger; nära 100 miljoner extra för 2020 och 126 miljoner för 2021. Till del kompenseras detta genom det statliga läkemedelsstödet.

Som inte allt detta var nog – har regionen ett krav på återbetalning av skulder på 146 miljoner kronor, som måste göras inom planperioden.

Kort sagt – något tydligt ljus i tunneln är svårt att skönja i Regionplan 2020-2022.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.