Det är kommunens budskap till friskolan Kajan som bara har elever i behov av stöd Foto: SVT

”Kommunen tar inte ansvar”

Uppdaterad
Publicerad

Kajan friskola i Uppsala startades av en grupp föräldrar för sju år sedan. Den är specialiserad på barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och närmare hälften av eleverna går i särskola eller träningsskola.

– Vi startade för att vi tyckte att kommunen inte kunde leva upp till det vi ville ha – utbildning. Kommunens skola upplevde vi mer som en förvaringsskola. Men att starta friskola var inget självändamål i sig, det var mest jobbigt. Vi tjänar inga pengar på det här, säger Fredrik Hjelm som är med i Kajans föräldraråd.

Svårt att omfördela pengar

Grundbeloppet för elever i särskola är betydligt högre än i andra skolor, men behoven är också större. Eftersom Kajan bara har elever som alla har behov av olika former av stöd, har skolan också mindre möljigheter att omfördela pengar vilket andra skolor lättare kan göra. Därför är Kajan beroende av extra stöd, så kallade tilläggsbelopp.

Men Uppsala kommun menar att det inte är deras ansvar att se till att Kajan friskola går runt.

– Om du driver en friskola och inriktar dig till elever i behov av särskilt stöd, då vet du att särskilt stöd är en del av grundbeloppet. Om alla elever är i behov av särskilt stöd blir det svårt med grundbeloppet, men det är ingen anledning för oss att betala tilläggsbelopp. Det är ju inte elevens behov utan mer en affärsidé som inte går ihop med grundbeloppet, menar Kerstin Nilseng som är handläggare och specialpedagog på myndighetsenheten.

– Bara tanken att man tänker så är upprörande. Jag ser inte det här som handelsvaror utan det här är elever som är i behov av bra undervisning och det kommer att kosta pengar. Men i slutändan kommer det att löna sig, menar Fredrik Hjelm.

Välkomnar överklaganden

Från den första juli förtydligas reglerna om tilläggsbeloppen till friskolor, eftersom regeringen märkte att många kommuner gjorde alltför restriktiva bedömningar än vad som var meningen.

Kerstin Nilseng på Uppsala kommun tror inte att den nya lagen kommer att innebära några större förändringar i deras bedömningar. Men eftersom det är svårt att tolka lagen ser hon gärna att deras beslut blir överklagade till förvaltningsrätten.

– Det blir en kvalitetssäkring för oss också, för det är inte så lätt, säger hon.

Är det här en besparing?

– Vi har inte fått några som helst besparingskrav. Vi hanterar inte pengar – vi beviljar antal timmar. Jag vet inte vad det är för kostnad på dem för det har jag inte räknat efter, säger Kerstin Nilseng.

Bidrag till fristående skolor

Bidraget består av ett grundbelopp som ska innefatta kostnadsslagen undervisning, lärverktyg, elevhälsa, måltider, administration, mervärdesskatt och lokalkostnader. Beloppet ska bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna skolan.

Tilläggsbelopp

Utöver grundbeloppet ska hemkommunen i vissa fall och efter en individuell bedömning också betala ett tilläggsbelopp för en elev. Tilläggsbelopp avser ersättning för assistenthjälp, anpassning av lokaler eller andra extraordinära stödåtgärder som inte har anknytning till den vanliga undervisningen och ersättning för elever i grund- eller särskola som ska erbjudas modersmålsundervisning.

Källa: Skolverket

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.