Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

En ny metod för att undersöka fåglars arvsmassa kan säga hur arten varierat i antal under miljontals år. Metoden gör det möjligt att se hur fåglarna påvekrats av klimatförändringarna.

Fåglars dna ger Uppsalaforskare klimatledtrådar

En ny metod för att undersöka fåglars arvsmassa kan säga hur arten varierat i antal under miljontals år. Metoden gör det möjligt att se hur fåglarna påvekrats av klimatförändringarna.

Forskare vid Uppsala universitet har undersökt 38 fågelarters arvsmassa med tekniken, som analyserar den genetiska variationen i arvsmassan. Tekniken avslöjar ungefär hur många fåglar av respektive art som fanns under en tidsperiod som sträcker sig från ungefär tio miljoner år sedan fram till för tio tusen år sedan.

– De mönster vi har av dagens levande individer av en viss art speglar hur många individer det har funnits tidigare, säger Hans Ellegren, professor i evolutionsbiologi vid Uppsala Universitet och medförfattare till studien.

Hårt under istiden

De flesta arterna visade upp stora variationer och forskarna kunde i många exempel se tydliga nedgångar under senaste istiden för 110 000 till 12 000 år sedan.

– Ett tydligt exempel med svensk anknytning är havsörnen. Det fanns omkring 100 000 häckande i världen innan istiden. Men vid den senaste istiden, som var väldigt bevärlig, så kanske det bara fanns 5 000 havsörnar kvar som häckade. Nu är den på väg att återhämta sig, så det går lite upp och ned, säger Ellegren.

Forskarna hoppas få ledtrådar om hur människans klimatpåverkan kan slå mot arters utbredning.

– Kan man förstå hur de här processerna går till naturligt har vi lättare att bedöma risken eller faran med den nutida påverkan som människan har på kliamtet eller miljön i stort. Tidigare har man bara gissat sig till, här får man en chans att få facit.

Riskerar utrotning

Vissa arter som historiskt påverkats negativt av naturliga klimatvariationer, riskerar att drabbas extra hårt.

– Om man ovanpå lägger ytterligare påverkan, då man får den här stora risken för utrotning, säger han.

Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Current Biology.

Fakta: Analyserar dna

Visa

Forskarna har analyserat dna från 38 fågelarter, bland annat de utrotningshotade tofsibis, krontrana, brun mesit och kea. Genom metoden har forskarna fått fram en tidskurva över det ungefärliga antalet för respektive art. Exempelvis fanns det omkring 150 000 exemplar av hackspetten dunspetten för två miljoner år sedan, för att sedan stiga till 1,2 miljoner exemplar och därefter ner till 200 000 för omkring 100 000 år sedan.

Fakta: Current Biology

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer