Forskare vid Uppsala universitet har undersökt 38 fågelarters arvsmassa med tekniken, som analyserar den genetiska variationen i arvsmassan. Tekniken avslöjar ungefär hur många fåglar av respektive art som fanns under en tidsperiod som sträcker sig från ungefär tio miljoner år sedan fram till för tio tusen år sedan.

– De mönster vi har av dagens levande individer av en viss art speglar hur många individer det har funnits tidigare, säger Hans Ellegren, professor i evolutionsbiologi vid Uppsala Universitet och medförfattare till studien.

Hårt under istiden

De flesta arterna visade upp stora variationer och forskarna kunde i många exempel se tydliga nedgångar under senaste istiden för 110 000 till 12 000 år sedan.

– Ett tydligt exempel med svensk anknytning är havsörnen. Det fanns omkring 100 000 häckande i världen innan istiden. Men vid den senaste istiden, som var väldigt bevärlig, så kanske det bara fanns 5 000 havsörnar kvar som häckade. Nu är den på väg att återhämta sig, så det går lite upp och ned, säger Ellegren.

Forskarna hoppas få ledtrådar om hur människans klimatpåverkan kan slå mot arters utbredning.

– Kan man förstå hur de här processerna går till naturligt har vi lättare att bedöma risken eller faran med den nutida påverkan som människan har på kliamtet eller miljön i stort. Tidigare har man bara gissat sig till, här får man en chans att få facit.

Riskerar utrotning

Vissa arter som historiskt påverkats negativt av naturliga klimatvariationer, riskerar att drabbas extra hårt.

– Om man ovanpå lägger ytterligare påverkan, då man får den här stora risken för utrotning, säger han.

Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Current Biology.