Uppsala

Efter flyktingkrisen – så många bor i Uppsala län

Uppdaterad
Publicerad

Det är fem år sedan den omtalade stora flyktingvågen kom till Sverige. För länets minsta kommun, Älvkarleby, innebar det stora utmaningar med tendenser till trångboddhet och många nyanlända elever i skolorna. 

Under hösten 2015 kom fler asylsökande än tidigare till Sverige, främst från krigets Syrien.  Och att ta emot dem var en utmaning för flera kommuner däribland Älvkarleby, länets minsta kommun sett till befolkningsantal.

– Vi började se en trångboddhet. I förskolan och skolan var det många nyanlända elever som man inte riktigt var förberedd på. Vi diskuterade hur vi skulle hjälpa eleverna på bästa sätt. På Komvux och SFI såg vi också stora klasser, och där såg vi också utmaningar, säger Jenny Dahlberg (S), integrationsutvecklare vid Älvkarleby kommun.

Nya krav på skolorna

Det är drygt 4230 personer av de som kom som asylsökande till Sverige under 2015 som nu bor i Uppsala län. För Älvkarlebys del handlar det handlar om 110 personer, vilket motsvarar 1,2 procent av dagens befolkning. Det visar siffror från Migrationsverket.

En hel av dem som bor kvar är barnfamiljer och det har ställt nya krav på skolorna. Innan 2015 hade skolorna i Älvkarleby inte så många nyanlända elever, berättar kommunen.

Hör i klippet hur kommunen summerar läget nu.

Fotnot: I en tidigare version av texten framkom det inte att Jenny Dahlberg är socialdemokrat.

Personer som sökte asyl 2015 och bor i Uppsala län nu:

Totalt i hela länet:

  • 4233 personer varav 1578 från Syrien och 1264 från Afghanistan
  • Ålder idag 15-19 år: cirka 31 procent

Vistelsestatus (hela länet):

       • Kommunplacerade: 3046

       • Svensk medborgare: 748

       • I kommun utan tillstånd: 316

       • Inskriven: 112

       • Övrigt: 11

Olika kommuner (antal personer):

  • Enköping: 520
  • Heby: 141
  • Håbo: 112
  • Knivsta: 160
  • Tierp: 217
  • Uppsala: 2822
  • Älvkarleby: 110
  • Östhammar: 151  

Källa: SVT har fått data från Migrationsverket om alla 162 500 individer som sökte asyl i Sverige 2015.

Siffrorna

SVT har fått data från Migrationsverket om alla 162 500 individer som sökte asyl i Sverige 2015. Vi har till exempel fått uppgifter om var de är bosatta idag, kön och ungefärlig ålder, samt deras status när det gäller uppehållstillstånd.

Ungefär 98 000 personer har fått tillfälligt eller permanent uppehållstillstånd. Ca 31 000 har lämnat landet, knappt 10 000 finns kvar i Sverige, men har inget tillstånd och ca 14 000 vet man inte var de är. Slutligen finns det nära 8000 personer vars ärende fortfarande inte är avgjort av Migrationsverket.

Flykting eller migrant?

Flyktingar

En flykting är en människa som flyr från väpnade konflikter eller förföljelse. Deras livssituation är ofta såpass farlig att de tvingas lämna sitt land och söka skydd i ett annat. Därmed blir de internationellt erkända som flyktingar med tillgång till hjälp från stater, UNHCR och andra organisationer.

Flyktingar definieras och skyddas enligt internationell rätt. 1951 års flyktingkonvention och dess protokoll från 1967 samt andra lagtexter som 1969 OAU Refugee Convention (Convention Governing the Specific Aspects of Refugee Problems in Africa) är till för att skydda flyktingar.

1951 års flyktingkonvention definierar vem som är flykting och beskriver de rättigheter som stater bör ge dem. En av de mest grundläggande principerna i internationell rätt är att flyktingar inte ska utvisas eller skickas tillbaka till länder och situationer där deras liv och frihet kan hotas.

Migranter

En migrant är en person som själv väljer att flytta, inte på grund av krig, förföljelse eller direkt hot om död. Anledningen kan istället vara att få ett bättre liv i ett tryggare och mer välfungerande land. Genom att till exempel hitta ett arbete, få en utbildning eller återförenas med sin familj.

Migranter kan, till skillnad från flyktingar, återvända hem till sitt land i säkerhet.

Källa: UNHCR

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.