I Sverige föds det varje år omkring 30-40 barn mellan vecka 22 och vecka 23. I Uppsala och Umeå har man sedan 80-talet satt in livräddande åtgärder, men inte i övriga landet. Nu har man, för första gången, tagit fram nationella riktlinjer för vården av extremt tidigt födda barn.
Delade meningar
– Tidigare har det rått delade meningar om hjärt-lungräddning ska sättas in på så kraftigt för tidigt födda barn. I Uppsala är överlevnaden över 50 procent när dessa barn får respiratorvård vilket är mycket högt vid en internationell jämförelse, säger Erik Normann, chef för neonatalkliniken på Akademiska sjukhuset.
Varför har det tagit så lång tid?
– Nu börjar vi få en samsyn om hur det går för extremt tidigt födda barn. Chansen till överlevnad har blivit så pass stor eftersom neonatalvården successivt har blivit bättre, säger Erik Normann till SVT Nyheter Uppsala.
Ser du några risker?
– Det är riskfyllt att föda för tidigt, det är stor risk för död och långsiktiga konsekvenser att födas för tidigt. Allt beror på hur duktiga vi har blivit i vården. Det är inte så att det här dokumentet ökar riskerna, tvärtom – det ökar chanser till överlevnad.
Inte tvingande
Bakom riktlinjerna, som inte är tvingande, står neonatalläkarna, förlossningsläkarna samt de medicinskt ansvariga för neonatalvård och förlossningsvård på alla landets universitetssjukhus.
– Jag är jätteglad, jag tycker att det ska vara så lika som möjligt i vården i Sverige. Det ska inte bero på var man är skriven i landet, det ska vara så lika som möjligt i landet, säger Erik Normann.