– Vi räknar kungsängsliljorna för att försöka förstå vad det är som styr blomningen, säger botanikern Håkan Hytteborn.

Han och kollegan Håkan Rydin har fått tillstånd av länsstyrelsen att röra sig i naturreservatet, där det annars inte är tillåtet att vistas.

Kartläggningen av blommorna sker i samma rutor på tio gånger tio meter som det räknats kungsängsliljor i sedan 1930-talet. Även på 1980-talet räknades liljorna och nu sedan 2016.

För Håkan Hytteborn och Håkan Rydin har det nu blivit dags att sammanställa resultaten för att se i vilket skede väderleken spelar in.

– Vi kan jämföra blomningen mellan åren och förhoppningsvis förstå om det är vädret i mars-april som styr antalet blommor eller vädret under föregående år då de bygger upp lökarna, säger Håkan Rydin.

Hör inte hemma här

Liljorna upptäcktes på Kungsängen redan på 1700-talet, av en bekant till Linné som hette Bielke. Eftersom blomman egentligen hör hemma i Mellaneuropa tror man att den kommit till ängarna vid Fyrisån med avfall från någon trädgård för länge sedan.

Nu växer uppskattningsvis omkring en miljon kungsängsliljor på Kungsängen, och blomman är ett populärt motiv för Uppsalaborna att fotografera.

– Den har blivit en symbol, och det är ju lite roligt eftersom den egentligen inte ska finnas här, säger Håkan Rydin.

Hör honom och kollegan berätta mer om räknandet av kungsängsliljor i kilppet ovan.