Prognos: Förstagångsväljare i Uppsala får mindre makt i höstens val

Uppdaterad
Publicerad

Inte sedan före valet 2002 har förstagångsväljare i Uppsala varit en så liten del av de röstberättigade som nu, visar preliminära siffror från SCB.

Förstagångsväljare som SVT pratat med anser att höstens tre val – till riksdag, region och kommun – är ”viktigare än någonsin” och lyfter fram kriget i Ukraina och den tidigare regeringskrisen.

Och för gruppen väger varje enskild röst tungt, då förstagångsväljare inte utgjort så liten andel i Uppsala sedan före valet 2002.

Följ dina lokala nyheter om valet i Uppsala län 2022

Rekord för tolv år sedan

Enligt preliminära siffror från Statistiska centralbyrån (SCB) för i år kommer 5,6 procent av de röstberättigade i Uppsala att vara debutanter – att jämföra med valet 2010 då gruppen stod för 7,7 procent. Vid senaste valet var andelen 5,8 procent.

– Förstagångsväljarna är en grupp som partierna vill locka till sig, då den i stor grad tenderar att fortsätta rösta som man gjorde första gången, säger Oskar Hultin Bäckersten, statsvetare vid Uppsala universitet.

Kan bli fler

Att förstagångsväljarna i Uppsala blir rekordliten andel går dock inte att fastslå ett halvår före valet, menar SCB, då kommunen har stor inflyttning av ungdomar. Vid förra valet låg prognosen på 5,2 procent förstagångsväljare – men resultatet landade på 5,8.

– Därmed kan vi antagligen också förvänta oss en högre andel förstagångsväljare i Uppsala 2022 jämfört med 2018, säger Jonas Olofsson, utredare på SCB.

I klippet ovan berättar Oskar Hultin Bäckersten hur det kan påverka valet.

Andelelen förstagångsväljare i länet

Håbo kommun

2002: 5,7 procent (5,7 procent i riket)

2006: 6,9 (6,3)

2010: 7,8 (7,0)

2014: 6,8 (6,1)

2018: 6,0 (5,3)

Prel 2022: 6,6 (5,6)

Älvkarleby kommun

2002: 4,9 (5,7)

2006: 5,7 (6,3)

2010: 7,1 (7,0)

2014: 5,8 (6,1)

2018: 4,7 (5,3)

Prel 2022: 5,4 (5,6)

Knivsta kommun

2002: 6,8 (5,7)

2006: 7,2 (6,3)

2010: 7,5 (7,0)

2014: 6,4 (6,1)

2018: 5,5 (5,3)

Prel 2022: 7,3 (5,6)

Heby kommun

2006: 7,3 (6,3)

2010: 7,9 (7,0)

2014: 6,6 (6,1)

2018: 5,1 (5,3)

Prel 2022: 5,4 (5,6)

Tierps kommun

2002: 5,7 (5,7)

2006: 6,0 (6,3)

2010: 7,0 (7,0)

2014: 6,2 (6,1)

2018: 5,1 (5,3)

Prel 2022: 5,2 (5,6)

Uppsala kommun

2002: 6,5 (5,7)

2006: 7,2 (6,3)

2010: 7,8 (7,0)

2014: 6,6 (6,1)

2018: 5,8 (5,3)

Prel 2022: 5,6 (5,6)

Enköpings kommun

2002: 5,8 (5,7)

2006: 6,7 (6,3)

2010: 7,4 (7,0)

2014: 6,4 (6,1)

2018: 5,3 (5,3)

Prel 2022: 5,8 (5,6)

Östhammars kommun

2002: 6,0 (5,7)

2006: 6,6 (6,3)

2010: 7,3 (7,0)

2014: 6,3 (6,1)

2018: 4,6 (5,3)

Prel 2022: 4,8 (5,6)

Källa: Statistiska centralbyrån

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Följ dina lokala nyheter om valet i Uppsala län 2022

Mer i ämnet