Det är zooekologerna David Wheatcroft och Anna Qvarnström vid Uppsala universitet som står bakom studien.

Uppsalaforskarna, som publicerar sina rön i onlinetidskriften Nature ecology and evolution, bytte nykläckta ungar mellan bon från de båda arterna – svartvit flugsnappare och halsbandsflugsnappare. De fann att ungarna svarade starkare på sången från sin egen art, trots att de efter bytet blev uppfödda av fosterföräldrar från den andra arten.

– Slutsatsen blir att generna har en stark inverkan på sånginlärningen, säger David Wheatcroft.

Måste lära sig sången

Ungarna måste fortfarande lära sig sången men generna styr dem åt ett visst håll. Tidigare har vissa forskare antagit att generna har begränsad påverkan på inlärningen. Men detta tycks alltså vara fel. Förmågan att känna igen den egna artens sång är av allt att döma medfödd.

Forskarna korsade också de två arterna för att se hur hybridungar fungerade. Dessa föredrog alltid sången från svartvit flugsnappare, vilket är ytterligare belägg för att generna styr inlärningen.

”En överraskning”

Å andra sidan kan man fråga sig varför hybriderna föredrog just svartvit sång, och inte halsbandssång, eller något mitt emellan.

– Det var en överraskning. Man skulle förvänta sig att de skulle föredra en blandning. Men något underligt inträffar hos hybriderna. Det verkar som om den svartvita kopian av den aktuella genen är dominant, säger Wheatcroft.