Just nu jobbar forskarna, med Jan-Erik Wahlund i spetsen, med att sätta ihop provexemplar av utrustningen eftersom ESA vill testa den först. Foto: Ramin Takamoli/SVT

Här förbereds en rymdresa

Uppdaterad
Publicerad

År 2022 skickar den europeiska rymdorganisationen ESA farkosten Juice till Jupiter. Och mätinstrument som just nu byggs i Uppsala ska bland annat undersöka haven på planetens månar.

Det är bråda dagar för forskarna på Institutet för rymdfysik. Trots att det återstår två år tills allt ska vara klart – ESA vill testa utrustningen ordentligt innan avfärd. Men tidsramarna är tajta, och det är många aktörer inblandade.

På tisdagen hade fysikerna på Ångströmlaboratoriet till exempel besök av både ESA och fysiker från Polen, som levererade delar till mätutrustningen.

Fokus för den kommande resan till Jupiter är framför allt planetens månar. Forskarna tror att två av dem har salta hav under isen, hav som avger elektriska strömmar som kan avläsas av instrumenten inne i rymdfarkosten.

– Vi ska undersöka elektromagnetiska fält och mäta de laddade partiklarna, säger Jan-Erik Wahlund på Institutet för rymdfysik.

Farkosten ska kraschas

Data skickas ned till jorden och när allt är klart en bit in på 2030-talet så kommer farkosten att kraschas mot en av månarna.

Haven är också intressanta för att det där finns förutsättningar för liv.

– Att haven är salta tyder på kontakt med vulkanisk aktivitet och tidigare har man sett att där finns väldigt mycket organiska ämnen – och det kan finnas livsformer, säger Jan-Erik Wahlund.

Men bara att komma till Jupiter från uppskjutningsplatsen i Franska Guyana tar upp emot  åtta år.

Hinner inte de här mätinstrumenten bli gamla då?

– Jo, visst är det så – men det får vi leva med. Det tar så lång tid att komma dit ut, säger Jan-Erik Wahlund.

Planeten Jupiter

Jupiter är solsystemets största planet, den femte i ordningen räknat från solen, och den innersta av de yttre jätteplaneterna.

Jupiter har 67 månar. Den lyser med ett gulvitt sken och kan under perioder vara ett av de ljusstarkaste objekten på himlen.

Massan är 318 gånger större än jordens massa. Omloppstiden runt solen är 11,86 år.

Planeten har ingen fast yta utan består i huvudsak av gaser av väte och helium.

Källa: NE

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.